björkekärr Historia

Historik Träringen Rövarkulan  Radhusen Bakom Rosendalskolan Småhus på Splintvedsgatan och Kärnvedsgatan Smörslottet Torparen Johannes Torpet Björkekärr Torpet Linnekulla Torpet Rosendal
Björkekärrs vänner på Facebook    

bild

De första som flyttade dit i oktober 1901...

Historien är en del av vår liv, del av vår tid och därför är det intressant och spännande att läsa om hur det var då, hur det gick till etc, etc. Här kommer en kort historisk bakgrund till den socken och de församlingar, gårdar och hemmen till dagens Björkekärr.

Örgryte socken var förr i tiden en stor och vidsträckt socken och fanns långt före Göteborgs grundande. Den sträckte sig från Majorna i väster ända till gränsen mot Partille i öster och redan på 1500-talet var ”Widekärr och Torpae gårdar uti Öhrgryte sokn” lydande under Nya Lödöse.
Under 1600-talet, i och med staden Göteborgs tillkomst och utveckling, ändrade sig förhållandena i mångt och mycket för den runt staden liggande socknen. Örgryte socken kom att utnyttjas av stadens borgerskap för lanthushållning och åkerbruk. Denna innebar att det ena hemmanet efter det andra gick från bondeägo till herremansägo. Det blev nu också början till nyuppförda ståndsmässiga herremansgårdar istället för de enkla bondekojorna.
Vid denna tid kom säteriet Sävenäs att uppstå. Detta Sävenäs, tillsammans med Vidkärrs herrgård och Torpagårdarna, kom att spela sin roll för ”våra” torp, under vilka de kom att lyda, liggande på de stora arealer av ängs-, skogs- och åkermark gårdarna kom i besittning av.
Härlanda församling bildades 1951 av Örgrytes östra del, Kålltorp samt en del av Bagaregården. Efter några decennier var det åter dags för församlingsdelning nu Härlanda att bli delat och vår församling Björkekärr bildades.

Gårdarna i Östra Göteborg
 

TORPET BJÖRKEKÄRR
Torpet Björkekärr, som har fått ge namn åt vår stadsdel, församling och bostadsrättsförening uppfördes vid pass år 1900, för arbetare på Säveåns Träfabrik. I Örgryte församlingsbok för åren 1897-1906, stöter man på torpet Björkekärr namnangivet för första gången.

Torpet ligger fortfarande kvar, numera igenbommat och öde i sin forna trädgård, där man kan ana sig till både berså, fruktträd och tidigare täppa, i slutet av Sörensensgatans södra del, intill Björkekärrs Scoutkårs klubbstuga.

De första som flyttade dit, i oktober 1901, var Johan Gottfrid Jansson från Jönköping, maskinist på Säfevåns Träindustri, med sin hustru och deras sex barn. Fram till 1945 bodde det olika familjer i torpet, bland annat familjen Olsson och familjen Hansson med flera.
I januari 1945 kom från Gamlestadens församling familjen Erik Torvald Valentin Sandberg, född i Örgryte församling. I församlingsböckerna står det att familjen Sandberg var de sista mantalsskrivna i juni 1964.

En tid efter Sandbergs utflyttning kom torpet att användas av scoutkåren, som hade bildats några år tidigare. Idag huserar kåren i en intilliggande modern större stuga, som är byggd i början av 1990-talet, efter det den första intill torpet byggda kårstugan brunnit ner./ Brf Björkekärr 

Per Halle´n skriver                                                      Huset Björkekärr har aldrig varit ett torp, det var en arbetarbostad. björkekärr uppfördes något av de första åren av 1900-talet och var då hem åt arbetare vid Säveåns trävaru AB.

Huset var bebott in på 1950-talet, därefter övertog scouterna huset fram tills dess att de byggde ett nytt större hus strax intill Björkekärr.

Även om huset Björkekärr "endast" har en historia på något över 100 år, så finns det äldre lämningar runt om byggnaden. Äldst är troligen de vägar som på båda sidor passerar huset.

(Ovanstående är en del av http://www.delsjoomradet.se)

Torpet Linnekulla (Lindekulla) 1890

Linnekulla är idag det enda torp som finns kvar efter det att Björkekärr byggdes, det ligger inklämt  mellan Träringen och det nya kvarteret Fiolen som ligger där den gamla bensinstationen "tappen" och parkeringen låg.

Mittemot tappen fanns det en älskad korvkiosk.  på spåntorgets busshållplats som tyvärr är borta idag.

Spåntorget kallades i folkmun för "rondotorget" på 60 och 70-talet.

Det är nog många som undrar hur detta nya kvarter Fiolen fick lov att byggas..och se ut som det gör..många har jag mött som förskräckts.

Du kan läsa här hur tankegångarna gick innan "spaden" sattes i jorden./Red KallebäcksKälla

Björkekärrsområdet var för tvåhundra år sedan en mycket vidskepligt präglad del av Örgryte socken. Förutom slåtterängarna fanns där skogar och det hände att pigor berättade om hur de under vandring i skogen blivit överfallna av trollen.

Om en stackars piga sade sig ha blivit bortrövad och våldtagen av trollen i deras grotta, så behöver det inte ha varit ren fantasi eller inbillning. Visst blev pigor överfallna och släpade till grottor och andra mystiska ställen i trakten. Men trollen var nog vanliga busar. Kanske karlar som var så skäggiga och ovårdade att en skrockfull piga trodde de var troll. Somliga var enligt traditionella berättelser dvärgar som flytt undan mobbing och blivit hämndlystna banditer.

Förr i tiden samlades kriminella typer ofta i utkanterna av socknarna. I gränstrakterna mellan Örgryte och Partille skyllde man gärna på att bovarna bodde på andra sidan gränsen. Därför tog man inte riktigt itu med dem, utan de kunde bo kvar i sina ruckel och grottor vid Härlanda Tjärn, Svarttjärn, Blacktjärn osv.

Kunde då inte kvinnorna från Smörslottet och andra torp undvika att vandra på små stigar genom skogen? Nej, det var kvinnornas uppgift att gå med små mjölkkärror till Torpa by och den enda rimliga vägen dit var genom skogen.

Smörslottet

Från Östra Torpavägen till Härlanda Tjärn går Smörslottsgatan genom Björkekärr. Men där ligger inget slott och där har heller inte legat något.

Smörslottet var en enkel torpstuga. Torparen som arrenderade jorden betalade en viss mängd smör i ränta. Till torpets mark hörde en frodig slåtteräng, som gav hö åt korna, vars mjölk man sedan kärnade smöret av. Namnet Smörslottet är alltså en gammal ordvits och syftar på smörräntetorpet och slåttern.

När uppstod egentligen namnet Smörslottet? Den frågan besvaras inte av gamla dokument, för officiellt hette torpet Intagan eller Slåttslyckan. En intaga var en bit land, som i det här fallet hörde till säteriet Sävenäs, fast den vid en titt på gamla kartor snarare borde hört till gården Vidkärr eller Torpagårdarna, alltså ett markområde som hörde till en viss gård utan att det på kartan var särskilt logiskt.

Vad namnet Slåttslyckan beträffar, har det gamla ordet lycka inget med glädje att göra, utan det betydde inhägnat område. (Jämför med uttrycket "lyckta dörrar".) För ungefär tvåhundra år sedan pratade folk i trakten om Smörslottet, men kanske är namnet ännu äldre.

Rövarkulan..Tjuvhålan

I Källeberget nära Smörslottet antog man att grottan Rövarkulan var skapad av trollen. Men där vistades väl snarare rövare, precis som grottans namn antyder. I gamla sägner kallas den också Tjuvhålan.

Mindre rädd var i början av 1800-talet Abraham Quiding som ägde gården Vidkärr. Han kunde tillsammans med sina torpare gå ut i skogarna, in i grottorna och driva löst folk från trakten. Quiding hade en sabel och torparna hade högafflar och andra redskap som vapen.

Torpet Rosendal

Där Vidkärrs ägor gränsade till Kålltorp låg torpet Rosendal, som Rosendalsgatan har fått sitt namn efter. När en kvinna från Rosendal hade blivit överfallen och utnyttjad av lystna män en höstkväll, tog Quiding och hans torpare lagen i egna händer, fick tag i brottslingarna och skipade en brutal rättvisa.

Torparen Johannes

Sävenäs säteri ägdes 1818 av prästen Santesson. Det året lät han torparen Johannes arrendera Smörslottet för femtio år framåt. Johannes tycks ha haft både en bror och en son som hette Erik, eller så har sonen i de gamla berättelserna felaktigt antagits vara en bror.

Johannes och Erik odlade marken som prästen hade välsignat. Men de var också skickliga som stenhuggare och murare och har åstadkommit en del av de gravar från 1820- och 30-talen, som vi kan se utanför Örgryte Gamla Kyrka  Stenen hade de brutit i Källeberget. Allt fler stenhuggare bosatte sig i trakten (ungefär där Robertshöjdsgatan nu ligger) och i den vevan avtog tron på troll i berget.

Den välsignade marken bidrog till att göra Erik riktigt förmögen. Förutom Smörslottet kom han att arrendera jordbruk på Bö, Gubbero, Underås, Skräppekärr, Torpa Persegården och Lunden. Alltså på många olika håll i den vidsträckta Örgryte socken. Men mest kände han för Smörslottet, vars jord en del av det nutida Björkekärr kom att byggas på. Så visst har Björkekärr sin gamla historia och sina egna legender, även om stadsdelen är ung.

Källa:  Boken Örgryte i flydda dar Bokus

Det var på 60-talet mycket populärt bland barnen i Björkekärr att vandra stigen ner till smörsottet  och plocka äpplen från träden som fortfarande stod kvar ända till de dagar när Östra sjukhuset började byggas.

Idag ligger spårvagns och busshållsplattsen vid Östra sjukhuset på den platts där "smörslottet" låg.

Där det s.k  sjukhusbostäderna ligger tog smörslottsgatan slut vid en grind och innanför fanns ett kolonistugeområde som revs när sjukhuset och bostäderna byggdes.

Radhusen Bakom Rosendalskolan

 

 

Småhus på Splintvedsgatan och Kärnvedsgatan

Småhus Splintvedsgatan, Kärnvedsgatan, Ekholm & White 1954-55, är ett försök att i kuperad terräng skapa insynsskydd trots små tomter. Husen byggdes för Göteborgs stads egnahemsbyrå. De är källarlösa och ytan är 140-155 kvm (inkl förråd och garage . De röda T-formade enplanshusen med flacka tak delar tomten i tre uterum. De gula parhusen har asymmetriska tak som gör att övervåningen inte har insyn i grannens trädgård Den lägre flygeln som kopplar ihop husen innehåller kök tvättrum-pannrum.

 

Smörslottsgatan 51-65

Kvarteret Fiolen Smörslottsgatan 51-65, Malmstrc & Edström Arkitektkontor 2004. Kvarteret som innehåller 85 bostadsrättslägenheter är ett exempel på förtätning i ett halvcentralt läge. Två L-formade hus i fyra våningar med en indragen takvåning anknyter i skala och kvartersform till omgivande kvarter från 50- och 60-tal. Däremot är arkitekturen i övrigt mycket nutida, genom ljusa fasader, klädda i skärmtegelplattor, och de vinklade husgavlarna som understryker öppenheten mot gården.

Text och bilder är hämtade från Boken Guide till Göteborgs Arketektur   Bokus

 


 

 

Det här händer i Björkekärr

Björkekärr, nära vandringsleder och bad i Delsjön

I Björkekärr, öster om Kålltorp med närhet till såväl stadspuls som stilla natur, planerar HSB Göteborg att bygga nya bostadsrättslägenheter. Här finns det mesta inom bekvämt avstånd. Affärer, butiker, apotek och vårdcentral finns vid Stabbetorget samt det angränsande Trätorget. Vill du ta dig in till Göteborg går buss 17 en gång var tionde minut och resan tar knappt 20 minuter.

Björkekärr tillhör stadsdelen Härlanda som även innefattar Fräntorp, Kålltorp, Torpa och Vidkärr. Härlanda är den östligaste av de centrala stadsdelarna och har cirka 20 000 invånare.

I öster gränsar Härlanda till Partille kommun, i söder till Härryda, i väster till stadsdelen Örgryte och i norr bildar Säveån gränsen mot Kortedala stadsdelsområde.

För boende i Björkekärr finns fantastiska möjligheter till ett aktivt friluftsliv genom närheten till Delsjöområdets naturreservat med fina vandringsleder, ridvägar, golfbana, skidbacke, fiskemöjligheter, motionsspår och flera fina badplatser.
Skatås motionscentral är navet i Delsjöområdet med gott om promenadstigar och löpslingor.

Härlanda Tjärn är en populär badplats, framförallt för barnfamiljer. På vintern, om isen lägger sig, skottas Härlanda Tjärn för skridskoåkare.



Ett genuint affärsområde endast ett stenkast från centrum. Torget är ett större köpstråk längs Redbergsvägens båda sidor. I Olskroken står ett tjugotal butiksverksamheter till ditt förfogande med ett brett sortiment av både dagligvaror och sällanköpsvaror, här finns en ovanligt stark butiksmix för den köpsugne. Fisk och frukt & grönt handlar du hos någon av de mysiga små fiskbodar som finns på torget. Du tar dig lätt hit med både buss, spårvagn och bil på 5 minuter från city.

Välkommen till oss! /Företagarföreningen Olskroken