lunden Historia

Danska vägen Trävillorna i Lunden Krig mellan bostadsområdena Lundz Torp Terrasshusen i St.Pauli Backe Tjörbostaden Torns Kyrkogård Överåsvallen Lunden från väst

 

Lundz Torp

På de olika lantgårdarna i Örgryte fanns torpare och annat folk, som fick arrendera de lite sämre jordbitarna. Exempelvis hade Lunnatorpet mark där Örgryte före detta församlingshem Skogshyddan nu ligger. Vi kan tänka oss att sluttningen ner mot Danska vägen inte var så lättplöjd. Ute i åkern stod dessutom en del träd, som torparen hade fått lova markägaren att inte hugga ner. Numera är en del av det forna Lunnatorpets små åkerlappar helt trädbevuxna.

Lunnatorpet kallades officiellt för Lundz torp, precis som Lunden kunde kallas för Lundz gård. Därför är det inte fel att en nutida gata i trakten heter Lundgatan, fast vi kan tycka att Lundengatan hade låtit mer naturligt.

Torns Kyrkogård

Vid Ingeborgsgatan i Lunden ligger sedan 1867 Torns kyrkogård. Det rätta namnet vore egentligen Tåns kyrkogård. Den är döpt efter ett ställe som kallades Tån, ibland även Tun. Det innehades kring 1780 av krögerskan Catharina Jönsdotter Berg. Hennes lilla krog bör ha legat nära hörnet där buss 60 i dag svänger upp från Danska vägen och passerar kyrkogården. Ordet tå kan ha betytt att gården Lundens ägor här nådde in likt en tå, omgiven på tre sidor av andra ägares mark. På en karta är Lunna tå gårdens nordvästligaste vrå.

Det är möjligt att Catharina fick slå igen krogen, när konkurrenter ifrågasatte om hon hade tillstånd att driva den. Men några år in på 1780-talet bör den ha funnits. På den tiden gick förresten Redbergs grind över Danska vägen ungefär där.

Catharina på Tån hade ett brännvinsupplag i källaren, men hon brände inte själv. Hon köpte brännvinet från kronobefallningsmannen Jonas Simberg, som hade ett litet bränneri på sin gård Stora Torp. Bränneriet hade startats av gårdens tidigare ägare Erik Westerberg, som till yrket annars var karduansmakare, dvs han garvade läder och hade hjälp av gesäller och lärpojkar.

Det hände att Catharina på Tån inte betalade brännvinet från Stora Torp inom avtalad tid. Frågan fick några gånger lösas i tingsrätten.

Krig mellan bostadsområdena

Lundenpojkarnas självklara fiende var grabbarna från Gårda. De kunde anfalla varandras trakter eller som "slagfält" ha en öppen äng i gränstrakterna. Mången dust mot ett anfallande Gårda utkämpades i Överåsparken. Men även inom själva Lunden delade man upp sig i två grupper och slogs mot varandra. De enklare pojkar som bodde i Tjörbostaden och i övrigt öster om Danska Vägen slogs mot dem som bodde på västra sidan och ofta hörde till familjer som hade det bättre ställt. Man kunde också ha "inbördeskrig" gata mot gata, kvarter mot kvarter. Men om Gårda, Redbergslid eller Härlanda anföll var Lunden genast en enhet.

 

Tjörbostaden

Området Tjörbostaden hade sitt namn efter en August Kristensson, som var från Tjörn men hade slagit sig ner i trakten. Det var en lös och dålig grund han haft att bygga på i backsluttningen. När han som flitigast höll på att bygga var vägen uppför sluttningen så gyttjig, att han fick bära upp virket på nätterna, då nattfrosten gjorde marken lite stadigare att trampa på. Efter några år hade han fått en hel del grannar in på knutarna. I dag får vi väl anse att namnet Tjörbostaden är bortglömt eller att bara den åldriga generationen lundenbor har det i minne.

Linus Strömsten, som 1874 hade köpt Lunden ganska billigt, lät stycka den i tomter att sälja med god förtjänst. Det rådde en svår bostadsbrist och han fick i första hand fattigt folk att för sina sista slantar köpa karga sluttningstomter. Sedan hade de knappt några pengar kvar att köpa virke för, utan de plockade begagnat virke här och var och byggde så gott de kunde. På sä vis uppstod Tjörbostaden, som blev Örgryte kommuns kanske torftigaste vrå, även om naturligtvis många gamla lundenbor har fina barndomsminnen därifrån. (De sista av områdets skamfilade gamla hus revs 1955. De låg där det nuvarande kvarteret Ullen mellan Räntmästaregatan och Torkelsgatan är beläget.)

Den 12 juli 1889 fanns i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning en något förfasande artikel om Tjörbostaden i Lunden. Där hade skribenten t ex funnit att: "i allmänhet saknas aflopp hvadan dikena stå delvis fulla med jäsande orenlighet. som nu under den tryckande hettan sprider en vådlig stank. Afträdeskistorna äro i allmänhet dåliga, och att döma af utseendet är man ej så noga med hemtningen, hvilket naturligtvis också förorsakar olägenheter för den mängd personer som här bor. På sina

Texter hämtade ur  Boken Örgryte i flydda dar Bokus

Danska Vägen

"Gamla och Nya Lunden" delas av danska vägen som går från Redbergsplatsen ner till St.Sigrids Plan med Örgryte Gamla Kyrka

Som en lerig byväg slingrar sig Danska vägen på denna sekelskiftesbild. Danska vägen var dock en gång i tiden en av de bäst underhållna landsvägarna kring Göteborg. Om det berodde på att den byggts av danskarna må vara osagt, men faktum är att det var danskarna som anlade och underhöll denna väg. På den gick de danska postskjutsarna från danska Halland till Bohuslän. Det var den enda väg de tilläts färdas på förbi fästningsstaden Göteborg. När det var ofred och orostider, som det ofta varit i dessa gränstrakter, gick också danskarnas militärtransporter Danska vägen fram.

Danska vägen började vid Underås bro, och Underås hette också ett av de äldsta säterierna i trakten. På 1500-talet hörde det till Burgården, och ägdes av en hövitsman på Älvsborgs slott. På 1740-talet ägdes det av den rike göteborgsköpmannen Eric Nissen, som anlade en vacker och välkänd trädgård på Underås. Den fick besök av blomsterkonungen Carl von Linné, som berättar om den i sin Västgötaresa. Andra berömda egendomar kring Danska vägen var Överås och Wilhelmsberg, som ursprungligen hört till Underås, men avskiljts från den egendomen. Gustaf Prytz på Wilhelmsberg anlade på 1820-talet varmbadhus vid Örgryte-bäcken. Till Wilhelmsberg drog sig också göteborgsbiskopen Carl Fredrik af Wingård undan stadens larm.

Danska vägen fick vara en pastoral idyll ganska länge. Men med 1960-tal och nybyggnadstryck kom den nya bebyggelsen in i bilden. Det var inte utan protester som de höga husen på Prästgårdsängen kom till. De bröt helt med den låga bebyggelsen och den villastadskaraktär, som hela området haft dittills. Men bostäderna på Prästgårdsängen blev populära bland de nyinflyttade vid Danska vägen. I dag har väl de flesta försonat sig med - eller åtminstone vant sig vid - de höga husen vid den forna danska genomfartsvägen genom Örgryte.

Mot Redbergsplatsen finns nu många kvarter med flerfamiljshus, dock inte så dominerande som de på Prästgårdsängen. Men vid Danska vägens andra ända ligger ännu mycket av det gamla kvar. Där finns fortfarande Överås och Wilhelmsbergs slottslika byggnader. Men framför allt ligger Örgryte Gamla Kyrka där, en av Göteborgs sevärdheter, med anor från 1200-talet. 1250 anser man att ursprungskyrkan byggdes. Den revs 1735, men på dess grund byggdes den nya, som byggts till och om i flera omgångar. Tornet byggdes 1748, och det är det årtal som nu står på kyrkan. Örgryte nya Kyrka byggdes 1890, men den har aldrig kunnat göra den gamla kyrkan äran stridig.

Text o bilder ur boken Göteborg -då och nu/Ingrid Wirsin

Terrasshusen i St.Pauli Backe

Pauli Backe Stukelyckan, Högalyckan, Bergsträdgården, White arkitekter 1978. Området är ett tidigt exempel på förtätning i brant terräng. Den sydvästvända, skålformade tomten med lutningen 1:3 rymmer 47 ägda terrasshus med fri utsikt över staden, men också utsatta för buller. Därför ligger vardagsrum och kök med utsiktsläge, sovrum mot den tystare sidan. Den ursprungliga tanken att utnyttja grannens tak som terrass blev alltför svår att genomföra med den tidens lagstiftning. Parkering är samlad i däck vid infarten. Litt:/Arketektur 9-1979.

Historien förtäljer vidare att på grund av en felräkning fick de första fem husköparna sina terrasshus till en tredjedel av det verkliga priset, något som kanske de senare köparna fick betala./komentar av webmaster Kallebäckskälla

Texter och bilder är i övrigt hämtade från Boken Guide till Göteborgs Arketektur  Bokus

Överåsvallen

Överåsvallens gräsplan lär vara byggd på "brittiskt" sätt med stående tegelsten under gräsmattan något som för övrigt även Gamla ullevi hade också. Det lär vara de två enda arenorna i landet som anlade sina planer på detta sätt. Det var för att förbättra dränering och får man förmoda att planens jämnhet skulle hålla över tid. Är det någon som känner till något mer om detta får ni gärna maila.

 

Ett genuint affärsområde endast ett stenkast från centrum. Torget är ett större köpstråk längs Redbergsvägens båda sidor. I Olskroken står ett tjugotal butiksverksamheter till ditt förfogande med ett brett sortiment av både dagligvaror och sällanköpsvaror, här finns en ovanligt stark butiksmix för den köpsugne. Fisk och frukt & grönt handlar du hos någon av de mysiga små fiskbodar som finns på torget. Du tar dig lätt hit med både buss, spårvagn och bil på 5 minuter från city.

Välkommen till oss! /Företagarföreningen Olskroken