örgryte Historia

Befolkningen Öster om stranden av Kattegatt Bångejordsgatan Katolska Skolan Lilla Torp Skillnadsgatan Skårsgatan St.Sigfrids Plan Stora Torp Tandåsplatsen   Vävskedsgatan    Örgryte Kyrkas Orglar  Örgryte Gamla Kyrka  Örgryte nya Kyrka  Örgryte Socken  Överåsgatan 

 

Befolkningen Öster om Stranden av Kattegatt

 Namnet Örgryte är synnerligen gammalt. Forntida jägare och fångstmän har kallat grusbacken nedanför kyrkan för Örgryte, som just betyder grusås.

Slättlandet nedanför kyrkan, idag platsen för Liseberg, Skandinavium och Ullevi, var för tusentals år sedan en sjö, bildad av Mölndalsån med förbindelse till öppet hav.

På stranden kan man ha samlats efter jakten och offrat till gudarna. Troligen blev stranden en plats för handelsfolk med omlastning från båt till fora och med vägval till det inre landet. Det var nog också en marknadsplats.

Enligt sägnen restes här i början av 1000-talet en stavkyrka av Olof Skötkonung och den engelske missionsbiskopen Sigfrid. Man skulle här ha gått iland efter färd över havet och sedan fortsatt mot Skarabygden.

Under 1200-talet byggdes här en romansk rektangulär kyrka med mycket tjocka murar, vilket anger att den också användes i försvarssyfte.

Befolkningen öster om stranden av Kattegatt och Göta älv hade här sin församlingskyrka intill 1528. På Gustav Vasas befallning fördes då denna kyrksocken till Nya Lödöse.

1712 blev församlingen eget pastorat. Folkmängden hade ökat. Göteborg hade börjat blomstra. Fattigdom hade för många förvänts till välstånd, inte minst tack vare Ostindiska Kompaniet.

Efter 1730 gjordes en rad ombyggnader. 1775 tillkom norra sidoskeppet, medan södra skeppet blev färdigt först 1817.

Kyrkans Orglar

När kyrkan fatt sin korsbyggnad i norr 1775 och en ny predikstol

1780 hade församlingen två önskemål - en ny orgel och en ny altartavla. Orgeln kom först på plats. För insamlade medel kunde man 1789 inköpa " et wäl conditioneradt orgelwärk med stämmor" från den engelska kyrkan.

Orgelbyggare Evenhardt svarade för orgelns installation. År 1867 behövde denna orgel genomgå en omfattande reparation.

Då meddelade makarna Virgin på Kålltorp, att de var beredda att bekosta en helt ny orgel. Den uppsattes av den danska orgelfirman Marcussen & Sön.. Marcussenorgeln ersattes sedan av en orgel, som orgelbyggare Nils Hammarberg i Göteborg uppsatte 1957.

Den gamla orgeln såldes till Nössmarks församling i Karlstad. Kyrkans nuvarande orgel har 19 stämmor fördelade på två manualer och pedal.

Orgelfasaden och orgelläktaren har vid skilda tillfällen genomgått förändringar och ombyggnader.

Kommentar: Örgryte nya kyrka har idag orglar, som är synnerligen intressanta. Den orgel, vilken blev färdig för en första konsert 1999, byggdes efter gamla ritningar från 1600-talet: Arp. Schnitgers orgel i Lubeck.

Efter omfattande forskningar och med tillämpande av den tidens hantverksmetoder tillkom orgeln, som nu betraktas som en stor tillgång i den Europeiska orgelmusiken.

Kommentar: Den gamla Schiörlinska orgeln köptes av William Gibson 1868 för Jonsereds kyrka, där den på 1940-talet genomgått en väl utförd renovering. Den har blivit en raritet.                                                 Ur Boken Kilen mot Kattegatt Historia i Säveåns dalgång av Åke Tersman

Örgryte Socken

Örgryte-Sävedalen

Göteborg anlades på mark som tillhörde Örgryte socken. Stadsgränsen gick i huvudsak i Mölndalsån.

Idag har den upplevelsemässiga gränsen flyttats till trafikleden dit all passage förbi Göteborg kanaliseras.

I norra änden där leden förgrenar sig ligger Olskroksmotet och Gullbergsmotet.

Själva ordet mot, av ett fornsvenskt ord för möte eller vägkors, återupplivades i Göteborg på 1950-talet för den avancerade moderna trafikplaneringens knutpunkter.

Örgryte socken sträckte sig från Västra Frölunda i väster till Partille i öster. Dess centrum låg kring den medeltida Örgryte gamla kyrka.

Här finns de för göteborgslandskapet typiska svårtillgängliga höjdryggarna men också i de skyddade dalgångarna ett mera pastoralt landskap som lockade till etablering av flera stora herrgårdsliknande anläggningar i området.

Till socknen hörde också Mölndalsåns dalgång där en rad industrier och tillhörande arbetarbostäder byggdes. Men östra Örgryte fick tidigt status av finare område, något som bevarats i den centralt belägna villabebyggelse som kom till efter socknens inkorporering i Göteborg 1922.

Bö, Överås, Underås, Jakobsdal, Stora Gårda, Lilla Torp, Kärralund var gamla herrgårdar, varav några bevarats ända in i vår tid.

Under andra halvan av 1800-talet flyttade flera av Göteborgs rikaste familjer ut till Örgryte och byggde sig nya villor, som sommarbostäder eller för åretruntboende.

Längs den slingrande Delsjöbäckens vackra dalgång ligger tre av dessa stora villor: Dicksons Överås, grosshandlare Lindströms Wilhelmsberg och Carnegies (senare Ekmans) Stora Torp.

Den första villastaden med stora trähus byggdes ut från 1890-talet på Bös marker, norr om herrgården längs Herrgårdsgatan, Bögatan och Humlegårdsgatan.

Strax intill Bö villastad kom Örgryte trädgårdsstad från 1920, ett initiativ av arkitekten Nils Olsson som själv ritade många av husen. Några år senare byggdes Överåsgatan med stora villor.

I Örgryte kom också ett antal av funktionalismens tidigaste och tydligaste nedslag i Göteborg. Kanske berodde det mest på att här fanns beställare intresserade av att följa med sin »modärna« tid.

Mera en tillfällighet är det att Ingrid Wallberg, en av funktionalismens pionjärer i Göteborg, bodde på Stora Gårda.

På en tomt avstyckad från Stora Gårdas mark, Prytzgatan 2, ligger en funktionalistisk villa. Den överklagades först av grannen som alltför avvikande från omgivningen. Ärendet gick ända upp till regeringsrätten där den klagande fick rätt men några år senare byggdes huset ändå i omarbetat skick.

Wallberg ritade under första halvan av 1930-talet flera funktionalistiska radhus kring Brödragatan [362]. Erik Fribergers provhusområde på Skillnadsgatan från slutet av 1940-talet är mer ett tekniskt och planlösningsmässigt experiment.

Ett steg längre i sitt experimenterande med elementbyggda trähus gick Friberger i sitt däckshus i Kallebäck.

Som ett för Göteborg överraskande ovanligt experiment kan man också karaktärisera Pauli Backe  där terrasshusen används för att utnyttja en annars svårbebyggd brant.

Örgryte är dock inte enbart villabebyggelse. I de norra delarna, som tidigt delvis tillhörde Göteborg, finns årsringar av bebyggelse från 1910-talet landshövdingehus i kvarter till efterkrigstidens förortsbyggande som Torpa.

På flera ställen kan man avläsa det tydliga brottet i bebyggelsemönster från Lilienbergs slutna kvarter till Åhréns lamellhus.

Bagaregården-Strömmensberg  är ett exempel, Kålltorp ett annat, västra och östra Lunden ett tredje.

Nuvarande Redbergsplatsen var en viktig korsväg i Göteborg mellan den nord-sydliga Danska vägen och den öst-västliga vägen mot Alingsås och Stockholm.

Vid denna strategiska punkt växte tidigt fram en tätare bebyggelse.

Här beslutade Göteborg 1860 att lägga Nya begravningsplatsen, senare kallad Östra kyrkogården.

Här blev det också naturligt att lägga en funktionalistisk biograf   och tätare bostadsbebyggelse.

Olskrokens landshövdingehus revs på 1970-talet och ersattes med nya hus och ett större butikscentrum.

Intill kyrkogården placerades, som av en händelse, det nya cellfängelset, som ersatte ett äldre fängelse vid S:t Eriks torg intill Lilla Bommen.

I kanten av Delsjöterrängen, med god tillgång på frisk luft, lades lungsjukhuset, Renströmska sjukhuset. Liksom Ekmanska sjukhuset, mittemot Ekmans Stora Torp, var det en av många institutioner i Göteborg byggda med donationsmedel.

Ett par friskolor med ambitiös arkitektur har byggts på branta, tidigare obebyggda tomter. Här ligger också Härlanda kyrka, en förebild för mycket av 1960-talets småkyrkobyggande.

Örgryte Gamla Kyrka

Kyrkans historia Altaret Predikstolen Takmålningen Kyrkliga textilier Dopfatet och dopfunten Nattvardssilvret Kyrkklockorna Orgeln Genomkämpat

Kyrkans historia
Örgryte gamla kyrka ligger i den norra delen av en grusås och mellan två berg. En bäck, med vatten från sjöarna och skogarna öster om kyrkan, har alltid slingrat sig fram genom åsen. Nedanför kyrkan har en gång ett ganska stort vatten brett ut sig. Här flyter idag Mölndalsån fram.Namnet Örgryte betyder ungefär morängrus. Det är möjligt att forntidens jägare och fångstmän har kallat just grusbacken invid kyrkan för Örgryte. På sandstranden kan man ha samlats före och efter jakten och offrat till gudarna för en god jaktlycka. Kanhända har så småningom strandkanten blivit en omlastningsplats för handelsfolk med förbindelser uppåt Västergötland.

Kanske var det här invid denna mötesplats en stavkyrka restes. En sentida tradition berättar att Olof Skötkonung, son av Erik Segersäll, samt en missionsbiskop med namnet Sigfrid gick i land invid bäcken efter en färd över havet. Detta skall ha ägt rum något efter år 1000.

Under 1200-talet byggdes på kyrkplatsen en romansk, rektangulär stenkyrka med kor och altare i öster. Den måste ha fungerat som en försvarsbyggnad med sina tjocka murar. En församling, omfattande södra stranden utmed Götaälvsmynningen , hade här sin kyrka. År 1528 fördes denna kyrksocken på Gustav Vasas befallning till Nylödöse stad vid Säveån. Från 1620 blev Örgryte en annexförsamling till Göteborgs domkyrkoförsamling.

 

 

 

 

 

Först 1712, under den stora ofreden, blev församlingen ett eget pastorat. Folkmängden ökade, särskilt i den västra delen utmed älvmynningen. Industrier och handel, t ex genom Ostindiska kompaniet, vände fattigdom till välstånd.

Kyrkan fick en mycket kraftfull föreståndare i stadsarkitekten Bengt Wilhelm Carlberg vid tiden omkring 1730. En betydande ombyggnad av den gamla kyrkan begynte. Först ersattes det medeltida koret med en avrundad till byggnad i kyrkans bredd. Detta skedde år 1735. Klockstapeln behövde förstärkas och repareras. Men den revs och i stället uppfördes år 1748 det kraftiga kyrktornet.

Församlingsbornas antal växte ytterligare och man planerade att utvidga kyrkan till en korskyrka med sidoskepp i norr och söder. Den norra korsarmen blev först förverkligad. Den byggdes år 1775. Den södra utbyggnaden fick sonen till Bengt Wilhelm Carlberg, Carl Wilhelm, uppdraget att med faderns ritningar som grund uppföra. Han avled emellertid på våren 1814 och det blev kaptenen J.F. Weinberg som tog över ansvaret. Denna södra korsarm, som stod färdig 1817, blev därför större än den norra. Kyrkan har därför blivit något osymmetrisk.

Kyrkans murar är kalkade och döljer därmed att väggarna består av olika material, dels stora stenar och block, dels tegel i korsarmarna och runt kyrkfönstren.

 

Altaret
I slutet av 1700-talet stod en ny altartavla på församlingen önskelista. Man vädjade till den förre kyrkoföreståndarens son, stadsarkitekten Carl Wilhelm Carlberg, att upprätta ett förslag. 1799 lade han fram ritningarna. Han har i nyklassisk stil format en grekisk tempelfasad i strama linjer, men låter småänglar och moln bryta fram över takfrisen. Detta senare motiv återfinns på den av fadern ritade predikstolen i barockstil. Så förenas gammalt och nytt i denna stilrena altaruppsats. Ett segerkors står på altarbordet. Bakom korset, mot korväggen, är altaruppsatsen rest. En nyklassisk tempelfasad med pelare och korintiska kapitäl samt en tvärbjälke om ramar korset. En överdel, vilande på tvärbjälken, låter oss se Guds härlighets strålglans och i centrum teenighetens symbol, triangeln, med det allseende ögat. På utsidan av de båda pelarna i höjd med altarbordet ges lagen och evangeliet – på ena sidan de båda lagtavlorna med Arons grönskande stav och på den andra Gudsordet och en nattvardskalk.

På väggen ovanför korset står "II.Cor.V.19." – en hänvisning till Andra korintierbrevets femte kapitel, vers 19, där Jesu försoningsgärning sammanfattas. I kyrkans stora Karl XII – bibel från 1703 lyder versen " Ty Gudh war i Christo / och försonade werldena medh sigh sielfwom / och förbrådde them intet theras synder / och hafwer beskickat ibland oss och försoningenes ord"

 

Predikstolen
Kyrkans norra korsarm stod färdig omkring 1775. På nyårsaftonen 1778 avled den då 83-årige Bengt Wilhelm Carlberg. Det torde dock ha varit han som förslagit och ritat en predikstol i tung, mäktig barockstil. 1780 kunde församlingens kyrkoherde notera med stor tacksamhet att makarna "Herr Gustaf Berndt Santeson och dess kära maka Fru Elisabeth Matsen" på Kärralund förärat kyrkan en ny prediko- och prästestol.

På predikstolens framsida finns tre fält med symboler för Guds ord och predikan. Under uppslagna biblar ligger bladrika grenar – kanske tecken för Andens makt att skapa och främja den kristna tron.

I det mellersta fältet vilar ett kors med en svepeduk och en nattvardskalk på den öppna bibeln. Korset står här måhända för Jesu försoning och kalken för Jesu offerdöd. Detta tas upp på altartavlan i symboler och i bibelhänvisningen "II.Cor.V.19.". om försoning och förlåtelse.

I det vänstra fältet ligger två ljusstakar med tända ljus ovanpå och under bibelboken – "Ni är världens ljus… så att de se era goda gärningar och prisar er fader i himlen" (Matt 5:16f.).

I fältet på den högra sidan ses sädesax och en blomsterslinga över bibelsidorna – i liknelsen om sådden säger Jesus: " Utsädet är Guds ord" ( Luk 8:11f.). Nedtill på predikstolen är en eklövskrans med band. Predikstolen är en eklövskrans med band. Predikstolsbrädet har framtill ett brinnande hjärta omgivet av vingar och rikt bladverk. Bakom predikstolen står en trävägg. Upptill på denna bryter sig Anden som en duva fram ur en molnformation. Ljudtaket är format som en baldakin., Under svävar en duva, Anden. Ovanpå taket står ett klot, en symbol för makt och skapelse, krönt av ett kors och omslutet av moln och änglar.

 

Takmålningen
När koret år 1735 byggts ut och kyrkan följande år försetts med ett välvt innertak beslöt församlingen att taket skulle prydas med en konstnärligt utformad takmålning.År 1741 skrevs ett kontrakt med Johan Ross, konstnär och medlem av Göteborgs Konst- och Målarämbete. Takmålningen skulle visa den yttersta domen med Kristus "mitt uti kyrkian" och Trefaldigheten längst fram i koret. – Som medhjälpare deltog aktivt konstnären och svärsonen Michael Carowsky. Takmålningen räknas som ett av de första uttrycken för rokokon i Västsverige. De mjuka, levande rörelserna, de uttrycksfulla dragen, ja, hela målningen tycks handla om hur människor, gamla och unga, antingen söker sig mot den himmelska tronen, där Kristus sitter, eller är omslingrade och neddragna i ondskans makt och fördärv. Konstverket är fyllt av rörelse.

Kanske kan följande beskrivning bidraga till en mer dramatisk helhetsuppfattning av takmålningen. Bibeln sista bok, Johannes Uppenbarelse, handlar om de yttersta tiderna, om ondskans allt hårdare angrepp på Guds församling här i världen. Men till sist segrar den allsmäktige Guden i den yttersta och sista domen.

En ny kärlekens och glädjens värld blir till. Johan Ross tycks ha använt sig av Uppenbarelseboken. I början av det första kapitlet träder den treenige Guden fram – Fader, Son, och Helig Ande. I takmålningen ovanför kyrkans altare är Treenigheten framställd.

Närmare kyrkans mitt sitter Jesus Kristus på sin himmelska tron, löftesbågen. De tolv apostlarna har slagit sig ner på sina stolar och gör sig beredda att delta i det yttersta dömandet ( Matt 19:28). I gränslandet mellan himmel och jord vaktar Guds ängel " med det flammande svärdets lågor" (1 Mos. 3:22f).

I Uppenbarelsebokens tolfte kapitel ser Johannes en kvinna som angrips av ondskans alla makter. Hon föder ett barn, en son, som skall leda alla folk. Denna dramatiska händelse anar man i takmålningen närmast orgelläktaren. Den drottninglika kvinnan torde vara symbolen för den kristna församlingen som angrips från alla håll.

Barnet som konstnären placerat mycket centralt i målningen är Kristus, som också framställs som Frälsaren i Treenigheten och som domaren på löftesbågen. Runt omkring dessa centrala gestalter strävar människorna, hjälpande och stödjande varandra, mot himmeln. Längst bak i kyrkan är väl inte helvetet, men skräckinjagande bilder av alla de onda makter och frestelser som i denna världen angriper och plågar människorna. Kanske är det Johan Ross och Michael Carowsky som bakom ett moln strax ovanför predikstolen betraktar församlingen i Örgryte Kyrka.

 

Kyrkliga textiler
I kyrkan har naturligtvis i alla tider funnits textiler av månghanda slag, nödvändiga för gudstjänst och kyrkliga handlingar. Så skänkte Örgryte-prosten Wallerius 1776 en mässhake av röd sammet till kyrkan. Den äldsta nu bevarade mässhaken är troligen från slutet av 1700-talet och överlämnades som gåva 1859. Den är av svart sammet med silverbroderier. Den är i två delar och sammanhålles med knäppen. Från senare delen av 1900-talet äger kyrkan flera mässhakar, bl a med S:t Sigfridsmotivet. En duk för nattvardskärlen, velum, i vitt siden är enligt påsytt årtal 1799. Det används inte längre, men hör till kyrkans klenoder.

 

Dopfatet och Dopfunten
När Göteborgsbiskopen Eric Benzelius den yngre år 1730 försökte tyda några ord på Örgryte medeltida dopfunt måste han också lagt märke till att stenfunten var svårt skadad. Kanske var dopfatet som skänktes av biskopinnan Poppelmanns arvingar på Sävenäs år 1737 avsett för den medeltida dopfunten. Fatet är i driven mässing och rikt ornamenterat, sannolikt ett sydtyskt arbete från 1500-talet. I fatets botten framställs Adam och Eva på var sin sida om kunskapens träd på gott och ont. Runt trädet slingrar sig ormen med kunskapens frukt. Fatets kant pryds av växtslingor och galopperande djur.

Den medeltida dopfunten ersattes 1738 av en ny. Denna överlämnades som gåva till kyrkan av Sven Böker och hans maka på Bö. Den gamla funten kasserades. Den nya dopfunten är av röd kalksten och prydd med konstfulla slingor. Den stora dopskålen vilar på ett konstfullt stöd och en bred fot. På två ställen, dels på funtens ovansida, dels på utsidan, står: "Swen Hansson Böker Christina Johana Carldotter Söderberg A: 1738".



Nattvardssilvret
På 1500-talet hade kyrkan en förgylld silverkalk och en paten (en bägare för vinet och ett fat för brödet vid nattvardsfirande). Dessa båda föremål ingick i betalningen då församlingen år 1746 förvärvade en helt ny kalk och paten av guldsmeden Fernlöf i Göteborg.

På kalken är ingraverad en bild av Lammet med en gloria och en segerfana – symbol för Kristus – samt orden från Johannesevangelistens första kapitel: "Ecce Agnus Dei, Qui tollit Peccata mundi" ( Se Guds Lamm som borttager världens synder). Kalken och patenen används fortfarande vid nattvardsfirande i kyrken.

En silverask för förvaring av nattvardsbrödet inköptes 1847 och en vinkanna 1874.

 

 


Kyrkklockorna
År 1676 fanns i klockstapeln ute på Örgryte kyrkogård en enda klocka. Den blev det året omgjuten och förstorad. 1748 flyttades klockan över till det nybyggda kyrktornet och den gamla klockstapeln revs. Redan år 1754 anskaffade församlingen för hopsamlade medel ännu en klocka, något större än den gamla. Men de båda klockorna harmonierade inte med varandra. År 1767 måste den gamla som nu också spruckit, på nytt gjutas om. Tvåhundra år senare, 1969, blev klockan ännu en gång omgjuten hos Bergholtz klockgjuteri i Sigtuna.

Inskriptionerna på den mindre (vänstra) klockan:
runt klockans övre kant – Soli deo gloria in exelsis (Åt Gud allena ära i höjden).

på klockans norra sida – Min nya drägt nytt wittne bär / at tid och åhr all ting förtär. / sen iag i tre och niti åhr / Guds folk fått sammanringa / förnyad iag nu åter får / till herrans ära klinga./

på klockans södra sida - Då kongl. Maits Troman, Översten och rid. Wälborne Herr Bengt Wilh: Carlberg för mig omsorg bar och probsten Herr Mag: Wallerius kyrkoherde war blef iag till Örgryta församling omguten i Göteborg af Abr: Wetterholz åhr 1767. Soknemän Thore Svensson. Anders Olson och Sven Andersson. Ånyo omgjuten år 1969 av Gösta Bergholtz i Sigtuna.

Inskriptionerna på den större (östra) klockan:
runt klockans övre kant – Gud signe detta werck, at et klockeljud / må ljuft upbåda folck, at troligt ära gud:

runt klockans undre kant – När tu får höra liudet mit / kom til Örgryta kyrckia. Guds ord ther röre hiertat tit / at siälen må få styrckia: wend af tin synd och bettra tig / låt herrans ord tig tukta, war trogen from lef gudelig / tin herra Gud rätt fruchta.

Storklockans inskriptioner från 1754:
på klockans norra sida – När theras mayesteter konung Adolph Friedrich och drottning Lowisa Ulrica första gången i nåder besökte thenna lands orten och Herr doct: Iöran Wallin war detta sticts biskop blef genom general Qvarteremäst: Lieut: och riddarens Herr Bengt W: Carlbergs samt kyrckioherdens Herr Mag: Wallerii goda föranstaltande med församlingens och christmilda guten i Götheborg Åhr 1754 af Johan Daglieb.

på klockans södra sida – Tå Adolph Friedrich Swea Kong, på tredie årer förde sin rikes spira med al nåd, man tå min klang först hörde at kalla folket til Guds hus, sin bön och such upsända thet himlen täcktes nåd och frid til Kong och landet wända.



Orgeln

När kyrkan fått sin korsbyggnad i norr 1775 och en ny predikstol 1780 hade församlingen två önskemål – en ny orgel och en ny altartavla. Orgeln kom först på plats. För insamlade medel kunde man 1789 inköpa " et wäl conditioneradt orgelwärk med stämmor" från den engelska kyrkan. Orgelbyggare Evenhardt svarade för orgelns installation. År 1867 behövde denna orgel genomgå en omfattande reparation. Då meddelade makarna Virgin på Kålltorp att de var beredda att bekosta en helt ny orgel. Den uppföres av den danska orgelfirman Marcussen & Sön. Den gamla Schiörlinska orgeln såldes till Jonsereds kapell. Marcussenorgeln ersattes till stora delar av en orgel som orgelbyggare Nils Hammarberg, Göteborg, uppsatte 1957. Den gamla orgeln såldes till Nössmarks församling i Karlstad. Kyrkans nuvarande orgel har 19 stämmor, fördelade på två manualer och pedal. Orgelfasaden och orgelläktaren har vid skilda tillfällen genomgått förändringar och ombyggnader.

 

Genomkämpat
Bronsstatyn utanför kyrkans tornport är utförd av professorn och bildhuggaren Stephan Walters i Berlin. Den överlämnades som gåva till församlingen 1925.

Framför statyn ligger en sten med inskriften "Genomkämpat"

Historik om Örgryte Gamla Kyrka www.svenskakyrkan.se

Örgryte Nya Kyrka

Örgryte nya kyrka, Örgryte kyrkogata, Adrian Peterson 1888-90, är en större nygotisk kyrka som i senare tid utrustats med en nybyggd rekonstruerad barockorgel av världsklass.

Den har tillkommit som en del av ett omfattande forskningsprojekt inom Göteborgs universitet och Chalmers ..Litt: Arvid Baeckström Studier i Göteborgs byggnadshistz-ria före 1814 1923.

 

Stora Torp

Stora torp var ett 1/2 mantal frälse, alltså en ganska stor gård. Gården låg under hela sin kända historia under en och samma ägare. Man var tidigt mycket aktiv när det gäller att skaffa sig god åkermark inom Delsjöområdet. Redan 1775 fick man tillstånd att odla upp ett område som kallades Kolmaden. Detta område motsvaras av den golfbana som idag ligger mitt emot torpet Kolmaden. Men vid denna tid fanns inte torpet, man hade inte ens rätt till det markområde där torpet idag ligger. Stora Torp fortsatte att expandera med nya intagor under sent 1780-tal då bl.a. de områden där torpet Kolmaden (d.v.s. Trefligheten! Eller Lyckan som det också kallades) senare skulle byggdes. Dessa nya intagor blev dock så stora att Skårs och Kallebäcks byar protesterade. Genom en uppgörelse i början av 1800-talet avstod Stora Torp ett stort område "Dymle Säv" och tilldelades istället marken närmast Stora Delsjön, däribland Stora Torps tånge.

Under 1780-talet byggdes även ett nytt imponerande boningshus på Stora Torps gård. Det kom att stå kvar till år 1847 då det revs och ersattes med ett "modernare" hus åt Oscar Ekman. Detta är en tidigare okänd del av Stora Torps byggnads historia som man lyckats få fram genom noggranna studier av bl.a. brandförsäkringshandlingar. Han fick dock inte behålla huset längre än till 1871 då det brann ned. Därefter ersattes det med dagens stenslott.

LITT:
Lindroth, Hjalmar. Ortnamnen i Göteborg och Bohuslän II. Ortnamnen på Göteborgs stads område (och i Tuve socken) jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar. 1929.
Stenström F. Örgryte genom tiderna. 1920/24, nytryck 1986.
Wilhelmsson, S.A. Örgrytegårdar samt några Göteborgslanderier. 1972/www.delsjoomradet.se

Lilla Torp

Lilla Torp 1/4 mantal frälse
Byn Torp (Torpit) omnämns för första gången i jordeboken 1550. Det är inte mycket som är känt från den tiden mer än att gårdarna då var frälsegårdar under Kärra gård (den gård som senare heter Kärralund). Fram till mitten av 1700-talet ägdes Stora och Lilla torp av en och samma ägare men därefter går de båda gårdarna under skilda ägare.


"Det lilla torpet" var betydligt mycket mindre än det stora när det gäller både åker och ängsmark. Inte heller denna gård kom att delas upp utan behölls av en ägare även om de ibland kunde växla ganska tätt.

Gården fick en ny vacker huvudbyggnad under 170-talet när Göteborgs stadsarkitekt Carlberg ägde gården. Efter hans död höll man aktion på gården och i Götheborgs Allehanda den 2 mars 1779 fanns följande annons införd:
 

Uppå framlidne Öfwersten och Riddaren, Wälborne Hr Bengt Wilhelm Carlbers Frälsehemman Lilla Torp, ungefär en fjerdedels mil från staden i Örgryte soken och Säfwedahls Härad Beläget, kommer offentlig auction den 18 nästkommande Martii, kl 9 föremiddagen, att försäljas jouveler, guld, silfwer, koppar, ten, messing, malm, bläck- och järnsaker, utwalda och goda böcker, säng- och linkläder, som ock andra husgerådssaker och meubler; äfwensom ock kreatur, bestående af hästar, kor och får, likaledes åke-, köre och gårdsredskap, såsom wagnar, chaisar, slädar m.m.
 

Sielfwa fastigheten, som äfwen kommer att försälgas, består av et helt hemman, förmedlat till et fjerdedels, innehåller, enligt lantmätaren nyligen uprättad geometrisk charta, hwilken hos Hr Capitaine Liedin kan beses 34 trefjerdedels tunneland, har god åker och hårdwalsägn, hvaruti wäl ansade kryddegårdar och en framför byggnaden anlagd parterre.
Å ena sidan af gårdens inägor tilstöter en ganska widesträckt utmark, som af idoge lantbrukare för framtiden kan göras nyttig, hwartil någon början redan gjord.
 

Åbyggnaden består af en ny och wäl inrättad caraktersbyggning, som uti undre etagen har 7 wåningsrum, kök och förstuga, jemte god källare under byggningen, samt uti öfre wåningen twenne små wäl inrättade kamrar.
 

Uti flygelbyggnaden är drängkammare, brygghus och inmurad kettel, wisthus m.m. På gården är mangelbod och åtskilliga på behörigt sätt inrätta spannmålsbodar. Ladugården har loge, lada, stall och fähus samt et wagnskjul av sten, hwaruppå är inrättat redskapshus; altsammans nytt bygt, med bräder och tegel täkt, och i fullkomligt godt stånd. Utom gårdens ägor, är äfwen derwid en kostelig källa, som under warmaste sommaren ej upphörer at aflåta et wåäsmakande watten.
 

Man bör ock ej förtiga, at en liten Alelund, eller skog, äfwen på ägorna finnes. Alt detta warder til hogade köpares efterrättelse kungjort.
 

1836 köptes Lilla Torp av Isac Claesson, sonen till Lars Claesson som ägde Kärralunds gård. När fadern avled tog sonen över båda gårdarna vid 1800-talets mitt.
 

I samband med det laga skiftet fick Lilla Torp stora områden på utmarkerna men i praktiken kom de även i fortsättningen att kontrolleras av Kärralunds gård. En stor del av denna utmark kom dock att exproprieras när Göteborg började bygga sitt nya vattenverk i slutet av 1860-talet.
 

Claesson sålde Lilla Torp 1864 men behöll större delen av utmarken under Kärralund. Det var först 1881 som ägaren av Lilla Torp kunde köpa resterande del av den utmark gården blivit tilldelad under 1850-talet. Torpet Sjöbo ingick i köpet!
 

1909 köpte Göteborgs stad Lilla Torp, man hade under en tid bl.a. planer på att anlägga den nya botaniska trädgården där men det blev istället Ängården som fick den äran. Gårdens ägor bebyggdes istället med moderna hus under 1940-talet. Den gamla huvudbyggnaden från 1700-talet revs även den för att ge plats åt vårdlokaler för ungdomar med problem.
LITT:
Lindroth, Hjalmar. Ortnamnen i Göteborg och Bohuslän II. Ortnamnen på Göteborgs stads område (och i Tuve socken) jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar. 1929.
Stenström F. Örgryte genom tiderna. 1920/24, nytryck 1986.

Wilhelmsson, S.A. Örgrytegårdar samt några Göteborgslanderier. 1972/www.delsjoomradet.se

 

 

 

Överåsgatan

Överåsgatan  går som en återvändsgata på en höjdrygg norr om Örgryte gamla kyrka. Namnet har den fått av Överås, WA Boulnois 1861, en villa i vitputsad nyrenässans byggd för familjen Dickson  vid gatans norra ände.

I branten mot Danska vägen ligger en annan av Örgrytes stora villor, Wilhelmsberg, Victor von Gegerfelt '\Q70. Båda villorna har en asymmetrisk, »modern« plan med festliga torn.

Överåsgatan avslutas med en helt kringbyggd kvadratisk plats högt ovanför trafikleden. Trots några nyare villor i tegel har gatan fortfarande en stark prägel av 1920-talsklassicis-mens spröda elegans.

De flesta av villorna i gatans södra del ritades av Nils Olsson 1925-31, inklusive villan i gatans fond där Olsson själv bodde en tid.

I gatars nordöstra del, Överåsgatan 4-14, ligger en rad villor som skulle lösa den täta trädgårdsstadens insynsproblem. Planen gjordes av Erik Friberger i samarbete med fastighetskontorets Gert Stendahl.

Husen kopplades ihop till en sluten gatufasad med ett envånings garage eller »köksgård«. En flygel mot grannen skapade en »patioliknande gård stängd för främmande blickar«, som man tänkte sig prydd med springbrunn, skulptur eller pergola.

Husen ritades 1925-30 av Friberger (nr 8), Stendahl (nr 4) och två andra arkitekter. Litt: Arkitektur 15-1925; K H Pettersson Den fantastiska Överåsgatan 1998.

Tandåsplatsen

Tandåsplatsen är en triangulär plats vid slutet av Orargerigatan.

Det är den mest konsekvent genomförda delen av den 1920-talsmiljö som byggdes som Örgryte trädgårdsstad med den då unge Nils Olsson som både initiativtagare till exploateringen och arkitekt till många av husen.

Radhuslängan i fonden av Tandåsplatsen, Nils Olsson 1924, har er enkel panelarkitektur med klassicistiska portomfattningar.

De sex radhusen bildar en sammanhållen helhet. Bostäderna är måttligt stora, kring 120 kvm, med stor hall, två rum och kök och jungfrukammare.

Till sig själv byggde arkitekten Olsagården Danska vägen 13, Nils Olsson 1921, ett större reveterat trähus med flyglar i trädgårdsstadens norra del.

Litt: Maj-Brit Wadell »Nils Olsson och Örgryte trädgårdsstads i Arkitekturmuseets årsbok 1988.

Skårsgatan

Skårsgatan är ett av de största sammanhållna funktionalistiska villaområdena i Göteborg.

Huvuddelen av villorna ritades av Börje Eliasson 1938-45. Det är både enfamiljs och tvåfamiljshus, de flesta måttligt stora men med jungfrukammare för borgerliga familjer.

Konstruktionen är en reveterad (putsad) trästomme med tidstypiska drag som utkragade balkonger och rundade fönster (ibland med böjda glas) över hörn.

Taken är svagt lutande med en ganska kraftig takfot som markerar taket som en plan skiva ovanpå husets kubiska volym.

Bångejordsgatan

Radhus Bångejordsgatan m fl, Ingrid Wallberg 1931-35, ritades av en av de första kvinnliga arkitekterna i Sverige med egen verksamhet.

Wallberg hade ingen formell I arkitektutbildning men praktiserade 1928 hos Le Corbusier. vars bror var gift med Wallbergs syster.

Den schweiziske funktionalisten Alfred Roth följde med Wallberg till Göteborg I där de drev kontor tillsammans 1928-30.

Några tidiga villor vägrades bygglov på grund av alltför radikal arkitektur men flera blev byggda.

Radhusen på Bångejordsgatan i Örgryte är ett välbevarat projekt i måttfull funktionalism. Två längor följer terrängens lutning.

Den västra har plankstomme, den östra är murad av högporöst tegel, men båda är vitputsade till likartat utseende.

Träbjälklag upplagda på husskiljande väggar möjliggör markanta fönsterband enligt funktionalismens ideal.

Däremot görs ingenting för att dölja de traditionella sadeltaken. Bostäderna ritades med små laboratoriekök. Litt: Byggmästaren 26-1936.

Skillnadsgatan

Provhusområdet Skillnadsgatan, Erik Friberger 1949-53, består av 13 enfamiljshus kring två korta säckgator. De är ett led i Fribergers utveckling av billiga småhus av fabrikstillverkade element i trä och han bodde också själv här, längst in på Carl Wilhelmsons väg.

Det tätt bebyggda området har privata atriumgårdar bildade med hjälp av vinklade hus och plank. De flesta husen är i en våning. Bostadsstorlekarna varierar från 3 till 8 rum och kök.

Olika lösningar av grund, byggelement och målning prövades med stöd av Statens kommitté för byggnadsforskning.

Lockläktpanel, flacka papptäckta tak, tvåluftsfönster, skärmtak, trappräcken hör hemma i en funktionalism översatt till rationellt träbyggande. Klassbetoning och enformighet ha undvikits.

Utrymme finns för lämplig utbyggnad av husen ... Friluftsrum för ostört familjeliv utan generande insyn från gator eller grannar ha ordnats. Litt: Byggmästaren 2-1953.

Katolska Skolan

Katolska skolan  Lilla Danska Vägen 26, GFKonsult 1997.

Den branta terrängen och en stor tunnel under tomten har styrt dispositionen av skolan. Gymnastiksalen har därför placerats mot gatan och ger skolan en sluten karaktär, medan huvudentré och klassrum nås från en grön gård en våning upp.

Den svängda gången som binder samman lokalerna är robust utformad i tegel, klinker och med synliga takstolar, och är samtidigt en inspirerande skolmiljö med utblickar mot berg- och gårdssida.

Överraskande och vackert är också mötet mellan matsalen och ett litet kapell.

Vävskedsgatan

Bostadshus Vävskedsgatan, White arkitekter 2002-05, är ett hyreshus med 28 lägenheter från 1 till 3 rum och kök på en brant tomt i kanten av Lundens landshövdingehuskvarter.

Det är ett exempel på sökandet efter överblivna tomter i centrala lägen. Men också ett ovanligt samabete mellan arkitektkontoret och byggföretaget, F O Peterson, med sikte på att visa att det går att bygga hyreshus til! rimlig kostnad.

White och F O har drivit både bygget och förvaltningen i ett gemensamt bolag.

Arkitekturen är nymodernistisk med fasadbeklädnad av färgade fibercementskivor och balkongräcken som sitter som fritt monterade metall raster.

Text och bilder är hämtade från Boken Guide till Göteborgs Arketektur av Claes Caldenby, Gunilla Linde Bjur och Sven-Olof Ohlsson Foto: Krister Engström Bokus

 

 

Ett genuint affärsområde endast ett stenkast från centrum. Torget är ett större köpstråk längs Redbergsvägens båda sidor. I Olskroken står ett tjugotal butiksverksamheter till ditt förfogande med ett brett sortiment av både dagligvaror och sällanköpsvaror, här finns en ovanligt stark butiksmix för den köpsugne. Fisk och frukt & grönt handlar du hos någon av de mysiga små fiskbodar som finns på torget. Du tar dig lätt hit med både buss, spårvagn och bil på 5 minuter från city.

Välkommen till oss! /Företagarföreningen Olskroken