Bilens bärande Konstruktion på vilken alla delar, inklusive motor, hjulupphängningar, bromsar m m är monterade..

En provutrustning som ofta kailas rullande landsväg, dar den effekt som överförs frän motorn till drivhjulen kan mätas.

Ett spjäll eller annan anordning i förgasaren som minskar luftflödet vid kallstart så att bränsleblandningen blir fetare.

Coupe -se kupe.

CVT - se remdrivning.

Cw-värde - se luftmotständ.

CwA-värde - se luftmotständ.

En regelbundet upprepad rörelse. Inom bilteknologin används uttrycket om 2-takts och 4-takts-rörelserna i en motor.

"Arbetsutrymmet" i motorn dar kolvarna rör sig upp och ner och dar värmeenergiomvandlas till rörelseenergi.

En grupp cylindrar, tillverkade i ett stycke. Ar cylinderblocket sammanbyggt med en del av motorns vevhus brukar man tala om motorblock.

Diametern på motorns cylindrar. I Europa anges den i millimeter och i USA i tum.

En motor kan förses med lösa cylinderfoder. Man skiljer på torra cylinderfoder och våta. I det förstafallet pressas fodren på plats och kommer inte i direkt kontakt med kylvätskan. Ett vått cylinderfoder däremot står i direkt kontakt med kylvätskan.

Gjuten detalj av järn eller annan metall som sluter överdelen på cylindrarna och som tillsammans med kolvtopparna bildar förbränningskamrarna.

Frän början göt man i regel cylinderblocket i ett enda stycke, men idag finns det flera konstruktioner med delat cylinderblock.

Cylinderhuvudet går nästan alltid att demontera, enda undantaget är några fä små och enkla motorer-mest 2-taktsmotorer. Tätningen mot cylinderblocket sker med hjälp av en topplockspackning.

Cylinderhuvudet eller topplocket kan vara konstruerat med flänsar för luftkylning eller kanaler för väts-kekylning. I moderna konstruktio-nerfinns ocksä insugnings- och av-gasportar, ventilstyrningar samt fästen för kamaxel eller vipparms-axel i cylinderhuvudet.  

Den sammanlagda slagvolymen hos en motors samtliga cylindrar. Se slagvolym.