Förgasare
Den enhet som blandar luft och bränsle korrekt förhållande för förbränning i motorn. Det finns en oerhört stör mängd olika förgasare. Med hänsyn till hur luften strömmar genom förgasaren skiljer man på stigförgasare, fallförgasare och horisontell förgasare.
Stigförgasaren placeras under insugningsröret så att luften stiger upp genom förgasaren.
Fallförgasaren placeras ovanför insugningsröret och luften får falla ner genom förgasaren.
Horisontalförgasaren placeras rakt ut frän insugningsröret och luften sugs då rakt in.
Förgasare kan också delas in efter antalet genomströmningsportar och då talar man om enports-, två-ports- och fyrportsförgasare.
Förgasare med variabelt munstycke
I denna typ av förgasare rinner bensinen genom ett munstycke, som hären konisk nål monterad i en kolv. Munstycket rör sig vertikalt i rät vinkel mot venturirörets axel, under inverkan av suget i insugningssystemet, omedelbart efter spjället. Kolven ställer automatiskt in sig i rätt läge för att ge en konstant sugverkan på munstycket. Bensinflödet blir då hela tiden proportionellt mot luftflödet genom venturiröret.
Förgasarsynkronisering
Inställning av flera förgasare på samma motor så att dessa arbetar synkront. Länksystemet för spjällen måste synkroniseras utöver den förgasarinställning som görs med Specialinstrument. Den vanligaste metoden är fortfarande att lyssna sig fram med hjälp av insugningsIjudet, men mätinstrument finns som ger en betydligt bättre balansering av förgasarna.
Förkammare
En liten kammare i topplocket som finns i mänga högvarviga dieselmotorer.
Förkammaren är placerad nära tillhörande cylinder och är ansluten tili denna genom en smal kanal. Dieselbränslet sprutas in i förkammaren vid slutet av kompressionsslaget. Eftersom förkammaren är upphettad när motorn har normal arbetstemperatur, sker en förtändning av bränslet. Detta ger motorn en mjukare och tystare gång.
Förkammaren kallas ibland också för virvelkammare.
Förskjutningspump
En tidsstyrd insprutningspump som manövreras genom en kam och som innehåller en enkel kolv. När kolven passerar en insugningsport uppstår en plötslig tryckökning. Detta resulterar i att bränsle sprutas in genom en ventil till spridningsmunstycket i förbränningskammaren.
Förtändning
Blandningen i en bensinmotor antänds innan gnistan kommer. Antändningen kan utlösas genom en felaktig inställning av tändningen eller genom en het punkt i förbränningskammaren. Den senare kan antingen vara glödande kolvavlagringar eller ett överhettat tändstift.
En förtändning ger upphov till stora mekaniska och termiska belastningar och kan på sikt orsaka allvarliga motorskador.
Förvärmning
För att bränslet lättare ska förångas i insugningsröret och för att blandningen ska bli homogen och finfördelad, leder man ibland avgaserna förbi insugningsröret. På så sätt får man en viss förvärmning av bränsle/luftblandningen. I vissa konstruktioner regleras avgasströmmen med en ventil som är kopplad till en termostat med en känselkropp av bimetall.
En alltför kraftig uppvärmning av insugningsröret kan också ha en negativ inverkan, eftersom gastätheten minskar och fyllningsgraden försämras, Detta leder till sämre prestanda på motorn.