Framtass.se

Piccolo Levriero Italiano Italien

Den italienska vinthunden är den minsta av vinthundarna och räknas i en del länder t. o. m. som dvärghund. Den är emellertid en ren vinthund, var ett uppskattat sällskap redan åt antikens damer och har alltsedan dess hållits fri från inblandning av främmande raser.

Till skillnad från övriga vinthundar har den italienska vinthunden egentligen aldrig utnyttjats som brukshund, även om den som favorit vid medeltidens europeiska hov ibland användes vid kaninjakt, ofta tillsammans med jaktfalkar — ännu idag kan man förresten i en del länder få se italienska vinthundar visa goda takter på kapplöpningsbanan.

I utställningsringen är rasens elegans, fina benstomme och höga, graciösa rörelser av största vikt, men hunden måste också vara proportionerlig och sund och får inte uppvisa några av de drag man förknippar med förkrympthet. I många avseenden påminner den om sina större kusiner, whippet och greyhound, men skall inte bara vara mindre utan också betydligt sirligare.

Önskvärda färger och tecken varierar något mellan olika länder: t. ex. gul, créme eller blå är dock alltid tillåtna. Rasens storlek och tyngd varierar också något från land till land. Oftast önskar man en vikt under 3,5 kg och en mankhöjd mellan 32 och 38 cm.

Källa: All världens hundar