Bagaregården Historia
Utsikt från
Ingången till Östra Kyrkogården
Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse
Landeriet Bagaregårdens huvudbyggnad
Landeriet Bagaregårdens huvudbyggnad är numera känd som Kulturhuset Bagaregården och inrymmer i övervåningen Redbergslids bibliotek.
Örgryte Sockens herrskap var inga flitiga givare när Evangeliska Lutherska Missionsföreningen i Redbergslid sålde sykretsens arbeten eller samlade in pengar. Anledningen var att man på en del av de större gårdarna kände sig förtalade av predikanten Per Larsson, som delvis betraktade deras fester som synd. Exempelvis ansåg Larsson att alkoholdrycker i alltför stor mängd flödade hos köpmannen Mörten Waern på Bagaregården.
Inom missionsföreningen visste man att Larsson hade rätt, men styrelsen insåg också att predikanterna behövde ha en smula sinne för diplomati. Efter en viss debatt (eller snarare schism) inom föreningen flyttade Larsson 1875 till Halmstad, samtidigt som hans kolleger Andersson och Bengtsson avsade sig sina predikouppdrag och uppgav ''jordiska kallelser" som skäl. Föreningen fick skaffa nya predikanter som kom bättre överens med herrskapen i trakten. En av de nya blev Lars Olsson från Vårgårda.
Någon direkt vänskap blev det aldrig mellan Evangeliska Lutherska Missionsföreningen i Redbergslid och den rike Mörten Waern på Bagaregården. Men på sammankomster bad man förböner för honom när hans slut var nära. Waern dog 1896. Tre år senare löste Göteborgs stad in Bagaregården av hans änka.
Numera är Bagaregården som bekant använd som kulturhus och bibliotek (denna verksamhet upphörde i samband med att det nya kulturhuset "Kåken" Fd.Härlanda fängelse öppnade) I stadsdelen Bagaregården finns Waernsgatan (namngiven 1915), men den anses i första hand vara till minne av släktens starke man Carl Fredrik Waern, som i sin karriär var Göteborgs stadsfullmäktiges förste ordförande 1863-70 och sedan statsråd och chef för finansdepartementet.
Texter hämtade ur Boken Örgryte i flydda dar
Bokus
Bagaregården
byggdes i sin västra, lägre del ut enligt en stadsplan från 1911 av Albert Lilienberg. Planen, som också innefattade nuvarande Strömmensberg, väckte internationell uppmärksamhet på en stadsplaneutställning. Bebyggelsen med sina krökta gator och små platsbildningar genomfördes med landshövdingehus. Husen kring Uddevallaplatsen de flesta av Harald Falkman 1914-15. har nationalromantikens mansardtak, burspråk och bruna träpanel. Kvarteren kring Viloplatsen är tidiga exempel på byggande i stadens regi i bostadsbristen efter första världskriget. De ritades av en arkitekt knuten till fastighetskontoret, Gert Stendahl 1919-22, i en mera klassicistisk arkitektur. I stadsdelen finns också flera samtida publika byggnader.
Bagaregårdens skola Bagaregårdsgatan 4, Johan Jarlén 1918, är en vinklad länga med korridor mot en södervänd gård och klassrum mot norr. Utsidans sockelvåning är i rustik sten, ett nationalromantiskt drag liksom den breda lockpanelen och vindfångens robusta portiker. Det utsvängda taket och det sirliga klocktornet pekar framåt mot klassicismen. Jarlén ritade också f d församlingshemmet 1931, omedelbart norr om skolan. LM: Arkitektur 10-1911.
Text och bilder är hämtade från Boken Guide till Göteborgs Arketektur
Bokus
Ett genuint affärsområde endast ett stenkast från centrum. Torget är
ett större köpstråk längs Redbergsvägens båda sidor. I Olskroken står ett
tjugotal butiksverksamheter till ditt förfogande med ett brett sortiment
av både dagligvaror och sällanköpsvaror, här finns en ovanligt stark
butiksmix för den köpsugne. Fisk och frukt & grönt handlar du hos någon av
de mysiga små fiskbodar som finns på torget. Du tar dig lätt hit med både
buss, spårvagn och bil på 5 minuter från city.
Välkommen till oss! /Företagarföreningen Olskroken
