Bromshugg
Hård ojämn bromsning som orsakas av förorenade, kraftigt slitna eller felinställda bromsar. Dessa hugger i bromstrummorna i stället för att gripa mjukt.
Bromsyta
Den yta på en bromsskiva eller bromstrumma som täcks av bromsklotsar eller bromsbackar under ett helt hjulvarv.
Bruttoeffekt
En effekt som bestäms genom det moment som registreras med en dynamometer i en "naken" motor, dvs en motor utan drivning av enheter som vattenpump, kylfläkt, likströms- eller växelströmsgenerator, hydraulpump och luftkompressor. Denna effekt brukar få beteckningen SAE.
Nettoeffekten är den som är tillgänglig vid svänghjulet. Denna effekt betecknas med DIN.
Brytararm
Del i tändfördelarens brytarmekanism, närmare bestämt en liten arm med en glidsko som följer den roterande kammens kontur och en kontaktplatta. Denna platta samverkar med en annan fast monterad kontaktplatta för att sluta och bryta den lågspända tändströmskretsen.
Brytargap
Kontaktavståndet mellan brytarspetsarna när dessa är helt öppna. En vanlig storlek på gapet är 0,4 mm, men det finns vissa typer av strömfördelare där gapet ska vara 0,6 mm.
Brytarkam
Roterande kam i tändfördelaren. Kammen roterar i en fyrtaktsmotor med vevaxelns halva varvtal och är noga inställd, så att tändströmmen bryts vid de rätta tidpunkterna. Kammen har lika många nockar som det finns cylindrar i motorn.
Brytarkontakter
I ett konventionellt tändsystem utgörs den automatiska brytaren av brytarspetsarna i fördelaren. Dessa tvingas isär genom en brytarkam
på fördelaraxeln som ligger an mot en klack på brytararmen. Ett fjädertryck sluter spetsarna när toppen på brytarkammen har passerat och en omväxlande in- och utkopp-ling sluter och bryter elektriciteten till primärlindningen i tändspolen.
Brytarspetsar
Metallspetsarna på brytarkontak-terna.
Brytarsystem
Bränsle
Energirikt material som lätt kan oxideras förbrännas.
Till förbränningsmotorer använder man vanligen bensin eller dieselolja, men man experimenterar också med blandningar och tillsatser av kolväten och sprit.
Bränsle/luftblandning
Den ideala blandningen av bensin och luft för en förbränningsmotor är 13,8:1 dvs 13,8 kg luft till ett kg bensin. Kan detta blandningsförhållande uppnås får man fullständig förbränning i motorn. I praktiken är dock detta mycket svårt att uppnå och i de flesta fall tillförs mer luft, dvs man får en mager bränsle.
l
uftblandning. I ottomotorn använder man ofta 10 procent mer luft. Det innebär att motorn blir något effektsvagare men att avgaserna blir renare. Skulle blandningen göras fetare skulle effekten teoretiskt bli högre, men både bränsleförbrukningen och nedsmutsningen bli större. Se stökiometrisk blandning.