Ett fast ok - eller en bygel - som omsluter en sektor av en bromsskiva som är av stål eller gjutjärn. Oket är sedan monterat i hjulupphängningen och på så sätt förenat med bilens stomme.

I oket finns en eller flera hjulcylindrar som pressar bromsklotsarna mot skivan varje gång man bromsar.

Bromsoket kan liknas vid en fälgbroms på t ex en cykel.  

Ventil som används i ett tvåkrets bromssystem med dubbla bromsledningar till framhjulen och ett av bakhjulen kopplade till varje krets. Reduceringsventilen kan kopplas in i respektive bromsledning till bakhjulen. När bromstrycket når ventilens gränstryck reduceras trycket i bakhjulsbromsen av ventilen så att den inte låser. Se även tryckbegränsningsventil.

Bromssadel - se bromsok.

Bromsförstärkare eller bromsservo har till uppgift att minska behovet av pedalkraft vid inbromsning. Det finns flera olika typer av bromsförstärkare. Den enklaste och vanligaste är ett vakuumservoaggregat som är kopplat till bilens insugningssystem.

Skiva av stål eller gjutjärn som utgör en del av skivbromsen. Bromsskivan sitter monterad på den roterande delen av hjulaxeln och bromsas genom att bromsklotsarna trycks mot skivan med hjälp av ett hydrauliskt tryck.

Bromsskivan kan ha olika utförande, bl a talar man om ventilerade skivor, vilket innebär att "två" skivor är sammanfogade med en luftspalt emellan. Luftkanalerna fungerar som ett turbinhjul.  

Den del av bromstrumman där bromsbackarna och manövermekanismen är monterad. Den är fastskruvad i en kant eller fläns på axeltappen och bromstrumman med hjullagringen inpassad mot bromsskölden.  

Den sträcka som bilen hinner flytta sig med bromsarna tillslagna. Se även reaktionstid.

Bromstrumman är tillverkad antingen av gjutjärn, stålgjutgods eller lättmetall. I det sistnämnda fallet

har en friktionsyta av gjutjärn pressats in i trumman.

För att bromstrumman ska behålla sin form kan den ibland förses med förstärkningsribbor som också fungerar som kylflänsar. Se bild sid 14.

Bromsvätska kallas ofta felaktigt för bromsolja. Bromsvätskan är en blandning av glykol, etylenglykol och andra tillsatsämnen. Bromsvätskan måste vara frostbeständig, ha hög kok- och flampunkt. Normal bromsvätska har mycket lätt för att ta upp fuktighet och då sjunker kokpunkten som normalt ligger runt 200 grader. Kokpunkten är mycket viktig eftersom det vid flera hårda inbromsningar utvecklas mycket värme och om bromsvätskan skulle börja koka tappar bilen bromsförmågan. Det är därför viktigt att regelbundet byta bromsvätska. Vill man slippa årliga byten av bromsvätska kan silikonbromsvätska användas, denna suger inte åt sig vatten.

OBS! Bromsvätska är mycket frätande och hälsofarligt!

Mera