Luftinsprutning eller termisk efterbränning ingår som en del i avgasreningen på många bilar. Med hjälp av en luftpump blåses luft in genom munstycken omedelbart efter avgasventilerna. Ofullständigt förbränt bränsle och koloxid förbränns därvid i avgasröret och avgaserna blir renare.

Luftkonditioneringssystemet har till uppgift att reglera luftens temperatur, renhet och cirkulation. Systemet kyler och avfuktar luften i passagerarutrymmet.

Vanligen består luftkonditionssystemet av en kompressor som drivs av bilmotorn. Kylmediet, som består av en vätska som övergår till gas vid mycket låga temperaturer, tex vid minus 30 grader. Genom att låta kylmediet passera genom en förångare tar kylmediet upp värme och övergår då från vätska till ånga. Luften som strömmar förbi förångarens kylflänsar avkyls och avfuktas.

Vid passagen genom kompressorn komprimeras den värmemättade ångan och får då en avsevärt högre temperatur än ytterluftens. Ångan passerar kondensorn, avger värme och återgår till vätskeform. Det kondenserade kylmediet filtreras, torkas och lagras därefter i filtret undertryck. Kylmediet doseras därefter av en expansionsventil in i förångaren varvid en trycksänkning uppstår och kylmediet börjar koka.

Ballongliknande säkerhetsanordning som blåses upp automatiskt vid en olycka. På engelska kallas det air bag och dessa finns monterade bl a i en del bilar i USA. Luftkuddarna sitter dels i rattcentrumet och dels i instrumentbrädan framför framsätespassageraren.

Vid luftkylning av en motor avleds värmen från motorn direkt till den omgivande luften. Luften kan antingen ledas förbi cylindrarna och topplock direkt eller med hjälp av en fläkt. För att uppnå största möjliga kylning är såväl cylindrar som topplock ofta försedda med kylflänsar.

Luft är betydligt sämre kylare än vatten och det behövs därför stora mängder luft. Man räknar med att luftfläkten på en luftkyld motor stjäl hela 15 procent av motorns effekt. Problemen med luftkylda motorer är också att de innersta cylindrarna ofta blir sämre kylda än de yttersta och därför är slitaget ojämnt fördelat mellan cylindrarna.

Luftmotståndet hos en bil har stor betydelse för den kraft som behövs för att driva fram bilen i högre hastigheter. Luftmotståndet som påverkar bilen beror på flera olika faktorer: Först och främst bilens hastighet. För det andra hur stor yta av bilen som möter luften. För det tredje hur bilens front är utformad och slutligen bilens form bak och fram, dvs hur luftströmmarna fördelas av fronten och hur bilens bakdel släpper luften, utan för mycket virvlarturbulens.

En bils luftmotstånd anges ofta med det s k Cw- eller Cd-värdet och detta säger egentligen inte mycket mer än hur bilens form är ur aerodynamisk synpunkt. Ju lägre desto bättre - idag är ett värde mellan 0,4 och 0,3 vanligast. Droppformade experimentbilar kommer ner under 0,20 i Cw-värdet där även bilens front- eller tvärsnittsarea i m2 räknats med, (wA).

Ett litet munstycke som sitter ovanför bränslenivån i en förgasare. Munstycket ska reglera luftintaget under tomgångsvarvtal - så att motorn får rätt bränsle/luftblandning.

Innebär att ett slutet vätskesystem töms på oönskad luft. Det kan t ex gälla bromssystemet eller bilens värmesystem.