Likström

Elektrisk ström som flyter kontinuerligt i samma riktning. I en bil tex åt ena hållet genom de elektriska ledningarna och därefter tillbaka genom jordningen, d vs bilens kaross.

Likströmsgenerator - se generator.

Lillände

Den övre änden av vevstaken - alltså den del som är monterad i kolven med kolvbulten.

Ljuddämpare

Expansionskammare i fordonets avgassystem som är konstruerad för att åstadkomma ett mottryck, så att avgasernas tryckvågor utjämnas. Ljuddämpare finns i olika konstruktioner, men kan delas in i två huvudgrupper reflektionsljuddämpare och absorptionsljuddämpare.

Den första modellen dämpar de högfrekventa ljuden effektivast, medan den andra tar hand om de lågfrekventa ljuden. På en bil kan båda typerna finnas monterade.

I reflektionsljuddämparen leds avgaserna genom ett insatsrör in i ett labyrintsystem där avgaserna får expandera och utjämnas. I absorptionsdämparen leds avgaserna via ett perforerat rör genom ljudabsorberande mineralull.

Ljusbåge

Uppstår när en gnista överbryggar luftgapet mellan två elektriska ledare. Ett exempel på detta är tändstiftsgnistan.

Ljusinställning

Inställning av huvudstråkastarnas halvljus. Halvljuset får inte vara bländande för mötande trafikanter och ska därför peka i en föreskriven vinkel mot vägbanan. När man ställer in ljusbilden används en Ijusinställningsapparat. Denna består av en konvex lins som bryter ljuset från strålkastaren mot en mätskärm som motsvarar vägen framför fordonet.

Ljusomkopplare

Används för att ställa om ljuset mellan hel- och halvljus. Genom att leda strömmen till den övre glödtråden i lampan reflekteras strålknippet neråt och böjs sedan av prismorna i lyktglaset. När strömmen kopplas till den andra glödtråden riktas ljusstrålarna uppåt. Genom olika form på insatsen och glasets räfflor kan ljusbilden fördelas på olika sätt.

Ljustuta

Vardaglig benämning på reglaget för att blinka med helljuset.

Lob

Den exentriska delen av en kamaxel som manövrerar ventilerna i en förbränningsmotor.

Luftfilter - se luft renare.

Luftfjädring

Ett fjädringssystem där luft eller någon annan gas används som fjädrande element. Oftast används det på tunga fordon som lastbilar och bussar, men förekommer också på några enstaka personbilar.

Fjäderdonet i fjädringen består av en luftkammare med bälg och en kolv som arbetar mot bälgen. Trycket kommer från en kompressor via en ventil. Nivåventilen ser till att trycket anpassas till bilens last och därmed fungerar luftfjädringen som automatisk nivåreglering och bilens köregenskaper påverkas minimalt av lasten.

Mera