Ett legeringsämne som tillsätts i kolstål under framställningsprocessen. Vid höga temperaturer ger molybden extra hårdhet och förbättrar också segheten när materialet anlöps.

Exempel på stålkvaliteter innehållande molybden är krommolybdenstål och nickelkrommolybdenstål.

En oljetillsats som minskar friktionen mellan ytor som är i kontakt med varandra. Ämnet förstärker skyddsfilmen och minskar därmed riskerna för att detaljerna ska skära. Tack vare en tillsats av molybdendisulfid kan oljefilmen verka även efter det att oljetillförseln har upphört.

Kraft som verkar på en kropp på ett visst avstånd från dess vridningscentrum och som därför ger en viss vridningsverkan. Momentet är produkten av kraften och avståndet i rät vinkel från kraftens anbringningspunkt till vridningscentrum.

En skruvnyckel som slirar eller visar på en skala, när man uppnått inställt vridmoment och som därmed hindrar för hård åtdragning. Vissa momentnycklar har en, fast inställning medan andra är inställbara i flera lägen.

En mekanisk eller hydraulisk anordning för kraftöverföring. Momentomvandlaren medger att en stor kraft kan kombineras med en kort väg eller att en mindre kraft kombineras med en längre väg. Detta sker steglöst  jämför med en vanlig växellåda och konstruktionen kallas därför också för en variator.

Ett antal bromsprov på en motor för att man ska få en rimlig uppskattning av indikerad effekt vid ett givet varvtal och en bestämd spjällöppning. Provet används framför allt när det inte finns någon utrustning för att man ska kunna bestämma ett indikerat, effektivt medeltryck i diagramform.

Motorn provas först med samtliga cylindrar inkopplade - därefter med en cylinder i taget. Den indikerade effekten kan beräknas som summan av resulterande förluster.

Mothåll-se faff.

Inom fordonstekniken är detta den enhet som omvandlar någon form av mekanisk energi. I princip skiljer man på två typer av motorer, de som drivs med el och de som drivs genom förbränning av någon typ av bränsle.

Eftersom den konventionella förbränningsmotorn arbetar med fram- och återgående delar, skulle dessa ge upphov till stora rörelser och vibrationer som skulle överföras till fordonets kaross. För att undvika detta måste krafterna balanseras mot varandra. Detta görs genom motvikten på vevaxeln, svänghjulet mm.

Motorupphängningens fästpunkter. Sedan flexibla motorfästen introducerades av Citroen i början av 30-talet har de flesta motorer gummiupphängning. Motorfästena i moderna bilar kan också vara av gas/vätskefjädringstyp etc.