Hederström, Gustaf Emil Vilhelm. Lantbruksinspektor. Född 25/3 1820 i St Laurentii, Söderköping (E). Död 24/4 1906 i Lund (M). Före äktenskapet med Nilsdotter, Kjerstina. Piga på Övrabyborg. Född 1824 i Selshög, Tryde (L). Före äktenskapet med Persdotter, Boel, (piga på Öjagården. Född 9/10 1813 i Bussjö, Öja (M).) Gift 20/4 1853 i St Herrestad (M) med Ryberg, Lovisa (Louise). Född 21/4 1828 i Landskrona (M). Död 9/7 1908 i Lund (M). Far: Pettersson, Sven. Kyrkoherde i St Herrestad (M). Född 31/12 1793 i Trelleborg (M). Död 4/9 1863 i St Herrestad (M). Mor: Svensson, Anna Maria. Född 14/3 1789 i Lund (M).

När Emil var 12 år flyttade familjen till Örberga, där fadern utnämnts till kyrkoherde. I Söderköping hade han liksom sin broder August gått i Söderköpings skola, men nu blev han troligen som syskonen undervisad hemma fram till faderns död 1834.

På hösten 1835 reste modern med sina barn tillbaka till Tyskland. För Emils del blev vistelsen där inte långvarig. Redan 1836 återvände han till Sverige med morbrodern, kaptenen Wilhelm v Norman och dennes familj, som lämnade Riigen och etablerade sig som lantbrukare först i Rydebäck i Kvistofta sn och året därpå i Asmundtorp sn på Rönneberga 6. Efter några år skickades Emil tillbaka till Riigen för att vidareutbilda sig i lantbruk.

1842 kom Emil åter till Sverige och fick då anställning som inspektor på Gyllebo i Ö Vemmerlövs sn. På Övrabyborg inte långt därifrån behövde kammarherre Wilhelm v Plåten 1843 en inspektor. Kammarherren hade rötter på Riigen men var född i Preetz vid Kiel. Att Emil Hederström lärt sig lantbruk på Riigen och behärskade tyska kan ha bidragit till att han anställdes. Övrabyborg var länge en utgård till Bollerup, men bebyggdes 1809 av v Plåten, vars släkt ännu äger gården.

1847 flyttade Emil igen, denna gång för inspektorssysslan på St Herrestads gård, som då ägdes av det legendariska kommerserådet C M Lundgren i Ystad. Vistelsen här blev kortvarig, bara ett år, men dock tillräckligt lång för att han skulle kunna göra den tjugoåriga mamsellen Lovisa Rybergs i prästgården bekantskap, vilken fem år senare resulterade i att Emil återvände till St Herrestad på giljarestråt.

Men dessförinnan skulle Emil under fem år verka som inspektor på Gärsnäs i Ö Herrestads sn.

Detta gods ägdes av majorskan Ulla Rosenkrantz på Örup, samma ägare som Gyllebo hade under Emils tid där. 1852 sålde hon Gärsnäs till sin son , kammarherre Henrik Rosenkrantz och Emil beslöt då att söka sig ny utkomst. Den fann han som inspektor på Krageholm gods i Sövestad sn, dit han kom 1853. Han hade hunnit bli 33 år gammal och ville nu gifta sig. Därför drog han till St Herrestad och Lovisa, vars ja han fick.

Lovisa som när hon gift sig kallade sig II Louise, var dotter till kyrkoherden i St Herrestad, Sven Pettersson, och hans hushållerska, änkefru Anna Maria Ryberg. Maria hade varit gift med slaktaren Nils Petter Ryberg i Landskrona, som dog 1820. Då Lovisa föddes 1828, var Sven Pettersson kollega i Landskrona. I dopboken anges att fadern är okänd, det var ju inte ovanligt att man skrev så när barn var frukten av utomäktenskapliga förbindelser. Men att även modern står som okänd var väl ändå att överdriva anonymiteten allra helst som barnmorskan Elna Hesselgren, som förlöste barnet, antecknades som gudmor. För övrigt stod Sven Pettersson fadder vid dopet.

Några år vistades Maria Ryberg i Dalby, men 1833 sedan Sven Pettersson utnämnts till kyrkoherde i St Herrestad flyttade Maria och Lovisa dit. Maria blev hans hushållerska. Lovisa uppväxttid kan inte ha varit lätt. Förhållandet mellan föräldrarna var inte det bästa och trätor och slagsmål förekom ofta dem emellan.

Om Lovisa utan tvekan samtyckte till äktenskap var det dock värre med kyrkan, som inte tyckte att Emil helt kunde bevisa att han var fri att gifta sig. Om detta berodde på att han slarvat med in och utflyttningsbetyg, när han rest mellan Sverige och Tyskland eller om det gick rykten om, att han hade "barn på bygden", kan jag inte avgöra. Emil fann emellertid på råd. Han vidtalade sin broder, inspektören August Hederström på Virrestad och inspektören Wilhelm v Plåten på Högestad, son till hans förre arbetsgivare, att utfärda en med sigill försedd borgensförbindelse så lydande: "för Herr Inspektor G E Hederströms på Gärsnäs hinders-löshet till äktenskaps ingående i St. Herrestad gå vi undertecknade i full borgen försäkras, (underskrifter)". Detta tillfredsställde tjänstgörande pastor, H Gemzell, som i sitt beslut gör följande slutkläm: "— vadan alltså, enär något hinder icke kunde utrönas, varken i avseende på släktskap, svågerlag, trolovning med andra m m och mamsell Lovisas moder änkefru Ryberg munteligen lämnade sitt medgivande, l:sta lysningen beviljades till förkunnande i St Herrestads kyrka den 27 mars 1853."

Sedan mitten på 1700-talet har Krageholm gått i arv inom den grevliga piperska släkten med undantag för en kortare period, då greve Nils Bonde innehade godset. I sin skånska resa från 1749 skriver Linné: "Krageholm, en stor sätesgård av 10 hemman och 40 hemmansgods inom socknen, fru grevinnan och riksrådinnan Piper tillhörig, låg en mil från Ystad öster om vägen. Här var en liten sjö, vackra trädgårdar och artiga dammar. Huset var byggt på tre sidor om gården med tre våningar, och öppnades gården åt norra sidan emot lustgården. Rummen i huset voro präktiga och dyrbart möblerade. En grav omgav mangården med ladugården —."

Något hade väl Krageholm förändrats sedan Linné 100 år tidigare besökte godset, men det var stora domäner och mycket folk Emil kom att ta hand om. Han tycks ha trivts med det, eftersom han stannade där i mer än trettio år. Krageholms angelägenheter och socknens angelägenheter sammanföll i långa stycken och han blev därför redan från början engagerad i en mängd kommunala uppgifter. Redan på Övrabyborg hade han haft hand om sådana saker som väghållningen och bekämpandet av tiggeri och lösdriveri och nu på Krageholm blev han snart medlem av kyrkoråd och skolstyrelse, sockennämnd och fattigvård, taxeringskommitté och brandstodsnämnd m m. När 1863 sockenstämman avskaffades, i vilken kyrkoherden tidigare varit självskriven ordförande, var det närmast självklart, att Emil utsågs till den förste ordföranden både i kommunalstämma och nämnd, befattningar som han behöll ända till 1884, då han avgick från inspektorstjänsten på Krageholm.

Från 1884 var Emil och Louise bosatta i Lund, där de dog 1906 respektive 1908. Emil hade köpt fastigheten Råbygatan 4 strax intill Mårtenstorget och där bodde de. Vid sin död lämnade Emil efter sig en ansenlig förmögenhet. Bouppteckningen visar en nettobehållning på ca 200.000 kronor, vilket i dag skulle motsvara ett mångmiljonbelopp. Förutom den ovannämnda fastigheten ägde han också en vid Clemenstorget, nämligen Bytaregatan 24. Fastigheterna var då taxerade till 37.000 respektive 33.000 kronor och båda finns renoverade kvar i dag.

Hederström, Anders. Statdräng. Född 1/3 1846 i Selshög, Tryde (L). Död 26/12 1910 i Tryde (L). Se släkten Hederström från Tryde, sid 154.

Hederström, Per. Skrivare. Född 21/2 1848 i Ystads Sankta Maria (M). Se släkten Hederström från Ystad, sid 155.

Hederström, Ludwig Emil. Född 6/8 1854 på Krageholm, Sövestad(M). Död 1/5 1866 på Krageholm, Sövestad(M).

Hederström, Carl Wilhelm. Född 3/3 1856 på Krageholm, Sövestad (M). Död 10/10 1915 i Färlöv (L). Se tabell 44.

Hederström, Gustaf Adolf. Född 8/3 1858 på Krageholm, Sövestad(M). Död 28/9 1906 i Växjö(G). Se tabell'48.

Hederström, Edward Frithiof. Född 6/12 1859 på Krageholm, Sövestad (M). Död 2/3 1940 i Hammenhög(L). Se tabell 74.

Hederström, Agnes Maria Lovisa. Född 29/3 1862 på Krageholm, Sövestad. Död 5/11 1955 iLund(M).Setabell75.

Hederström, Victor Agathon. Tulltjänsteman. Född 23/5 1864 på Krageholm, Söves-tad(M). Död 10/9 1929 i Lund(M). Ogift. Student i Lund, där han läste juridik men fick avbryta studierna på grund av sjukdom. Var sedan anställd vid tullen, dels i Lund, dels i Malmö, men drog sig tillbaka och bosatte sig i Lund, där han dog 1929. Han har beskrivits som en något bisarr enstöring.

Hederström, Ludwig Emil. Född 17/9 1866 på Krageholm, Sövestad (M). Död 6/6 1950 i Strömsberg, Tierp (C). Se tabell 78.

Hederström, Ernst Theodor. Född 29/5 1868 på Krageholm, Sövestad(M). Död 28/10 1934 i Landskrona (M). Se tabell 87.

Hederström, Wendela Emilia Theresia. Född 23/9 1872 på Krageholm, Sövestad (M). Död 21/10 1911 i Nyköping(D). Se tabell 98.

Hederström, Carl Wilhelm. Kyrkoherde i Färlöv (L). Född 3/3 1856 på Krageholm, Sövestad (M). Död 10/10 1915 i Färlöv (L). Gift 17/6 1896 i Ystad med Körling Alfhild Sofia. Född 12/1 1869 i Ystad(M). Död 9/5 1959 i Vinslöv(L). Far: Körling, Sven August. Musikdirektör. Mor: Dahlberg Sofia Lovisa.

Från Albert Lysanders "Minnesteckning  över präster i Lunds stift, 1912-1919" har  jag hämtat följande runa om Wilhelm Hederström:

Det första intrycket av Hederström var ovillkorligen lantbrukaren. En reslig, grovt byggd gestalt, ett ansikte med stora kraftiga drag. strålande av hälsa och välvilja. Man kan inte säga, att detta första intryck rubbades vid närmare kännedom om hans personlighet. Många av den skånska lantbrukarens goda och karaktäristiska sidor återfunnos hos denne skånske präst; han var lugn ända till maklighet, trygg och godmodig, enkel och flärdfri, förväxlade aldrig Per Nils med Nils Pers, hörde uppmärksamt på hellre än att tala för mycket, var blyg för att lägga religiösa känslor i dagen, hade ett värdigt och vördigt uppträdande, när så krävdes, men satte också ett besinningsfullt värde på den skånske lantmannens skämt och förnöjelser både i gästabudssalen och ute på jaktmarken.

Hans eftermäle är det bästa. En trogen arbetare i vingården, som försmådde alla konstlade medel och vågade vara sig själv i sin Herres tjänst. Skördeglädjen blev honom förbehållen i en annan värld.

Hederström, Martha Sofie Louise. Kontorsanställd. Född 7/3 1901 i Lyby (M). Död 19/3 1970 i Lund (M).

Efter faderns död fick Martha kontorsanställning i Lund, dit familjen flyttade 1916. Hon arbetade först på Systembolaget som kontorist, men när det upphörde fick hon plats på en pastorsexpedition i Lund och det var hennes sista tjänstgöring. (Gunnar Hederström 1988.05.04) Hederström, Hedwig Agnes Elisabeth. Född 14/10 1903 i Lyby (M). Död 30/7 1995 i Helsingborg (M). Se tabell 47.

Det skulle dröja ända till 1984, innan jag på nytt träffade Gunnar Hederström. Jag hade då börjat släktforska på allvar och Gunnar bistod mig med många uppgifter och gamla foton på släktingar. Jag tror att vi träffats varje år sedan dess. Trots sina höga ålder, han fyllde 102 år i april 1999, är han fortfarande vital och själsligt obruten.

Gunnar berättade, att när hans fader skulle tillträda komministertjänsten i Lyby visade sig den anvisade bostaden vara obeboelig. Man måste därför skaffa sig en annan bostad och fann en sådan i en gård invid lybygården. Till gården hörde också 50 tunnland jord, som hans fader Wilhelm själv brukade. Här föddes Gunnar och nästan 100 år senare gjorde vi ett gemensamt besök Lyby och födelsehemmet. Jag tog då ett foto på Gunnar utanför gården.

Gunnar och hans syskon gick aldrig i någon skola i Lyby utan blev undervisade av fadern. Sedan Wilhelm Hederström 1910 erhållit kyrkoherdetjänsten i Färlöv och familjen flyttat dit, fick Gunnar börja på Kristianstads läroverk, där han tog studenten.

Gunnar Hederström prästvigdes 1921 och efter tjänstgöring i Gårdstånga och Vinslöv utnämndes han till kyrkoherde i Vinslöv 1928 och stannade där till pensioneringen, då han flyttade till Malmö.  

Barn:

Hederström, Christine Marina. Antikvarie. Född 18/10 1944. Adopterad.

Hederström, Arvid Carl Augustin. Intendent i USA. Född 9/2 1899 i Lyby (M). Död 1/2 1981 i Helsingborg (M). Gift med Wepples, Grace. Född 9/7 1906 i USA. Död 25/12 1986 i Helsingborg (M).

Arvid reste i unga år till USA, där han hade en moster Signe Lundberg och två kusiner. Meningen var, att han skulle lära sig lantbruk på en stor gård, men han trivdes inte med det utan sökte sig till New York. Där fick han anställning som vice värd i någon skyskrapa, bebodd av mycket förmöget folk, vilket gjorde att han fick det väl ställt. Han kallades superintendent. Den sysselsättningen hade han i alla år till dess han blev pensionerad. Efter pensioneringen flyttade han till Helsingborg och skaffade sig villa där. På äldre dar fick han besvär med knäna och satt rätt mycket stilla, fick brand i båda benen och hamnade på lasarett så småningom. Man blev tvungen att amputera båda benen. Det kunde han inte finna sig till rätta med utan dog strax efter vid 82 års ålder. (Intervju med Gunnar Hederström 1988.)

Hederström, Hedwig Agnes Elisabeth. Ekonomiföreståndare. Född 14/10 1903 i Lyby (M). Död 30/7 1995 i Helsingborg ((M)). Gift med Hansson, Hans. Egendomsmäklare. Född 11/6 1895. Död 31/1 1964 i Helsingborg (M).

Hedwig ägnade sig efter genomgången fackskola åt storhushåll och hade anställningar som ekonomiföreståndare på a3 i Kristianstad och K2 i Helsingborg. Hon var i många år bosatt i Helsingborg.