Flygbilder Gamlestaden
Det som idag kallas Gamlestaden är nog den stadsdel i Göteborg som genomgått de mest omtumlande förändringarna. Området har bytt skepnad ett flertal gånger genom historien och gör verkligen skäl för sitt namn. Redan under förhistorisk tid var detta en knutpunkt mellan älven, kusten, inlandet och Säveån. Platsen runt det nutida Gamlestadstorget utvecklades från en handelsutpost i det gryende svenska riket under tidig medeltid till den 1473 tillskapade handelsmetropolen Nya Lödöse. Det blev en av Sveriges mest betydande stadsbildningar i sen medeltid, tillkommen som ersättning för Lödöse längre norrut. 1624 avvecklades handelsplatsen här för att koncentrera resurserna till det nyanlagda Göteborg, varpå detta blev utmärker och landerimark för inflytelserika i göteborgare.
Från mitten av 1700-talet började en tidig industrialism spira här med det Sahlgrenska Sockerbruket
(1729-1835) och Gamlestadens väveri (från början av 1850-talet). Dessa och andra arbetsplatser gav med tiden arbete åt många människor och från 1910-talet började bostadshus att uppföras för dem. 1905 drogs spårvägen till Kviberg förbi här och 1913 antogs stadsingenjören Albert Lilienbergs stadsplan med inspiration från medeltiden och från de historiska utgrävningar av Nya Lödöse som gjordes ungefär samtidigt.En stor del av bostadsbyggandet initierades av arbetsgivarna och Gamlestaden utvecklades till en utpräglad arbetarestadsdel. Under första världskrigets svåra bostadskris uppförde staden olika nödbostäder här. På 20-talet byggde HSB bostäder och på 30-talet uppfördes de friliggande s k solgårdarna.
Gamlestadstorget låg förr mest för fäfot, gropigt och skräpigt, men där fanns också odlingslotter, som ses på bilden ovan från september 1928. Iordningställandet av platsen till en stor gräsplan med plantering, lekplats och en plaskdamm inleddes 1936 och avslutades två år senare. Då lade man ut kalkstensplattorna i form av en stor rektangel med diverse utsprång som ses på bilden till höger från samma år. Stenarna markerade läget och grundkonturen av den 1915-18 utgrävda Nya Lödöses stadskyrka från 1520-talet.
Efter kriget rådde arbetskraftsbrist och de första invandrarna, italienare, kom till Gamlestaden för att arbeta, främst på SKF. Med tiden kom fler nationaliteter som bosatte sig i baracker vid Sävenäs. Dessa revs 1972, och ersattes delvis av det höga bostadshotellet (senare Hotell Forum) i kvarteret Tonfisken, överst till vänster på bilden ovan, där det stora nödbostadsbygget från 1924 ses.
SKF grundades 1907 av ingenjören Sven Wingquist som arbetat på Gamlestadens fabriker, varifrån han fick stöd. De var även fadder för Original-Odhner och ESAB. Volvo i sin tur utvecklades ur SKF, så Gamlestadens fabriker har på det viset haft mycket stor betydelse för svensk industri. På bilden ovan ser man i SKF:s kvarter företagets första lilla byggnad längst till höger mot säveån. Det huset revs 1965 för nya huvudentrén och huvudkontoret. I mitten av 1940-talet var SKF Sveriges största enskilda arbetsplats med avseende på arbetsstyrkans storlek. God tvåa var då Götaverken, som före kriget var större än SKF; det växlade med konjunkturerna.
Gamlestadens invånarantal var som högst omkring 1950, c:a 10.000, sen gick befolkningsmängden stadigt ner, bl a sedan Kortedala byggts färdigt.
I slutet av 1920-talet väcktes tanken om ett medborgarhus med samlingslokaler och biograf. Som alltid tog sådana projekt lång tid att förverkliga, men 1960 stod hela anläggningen klar vid Brahegatan. Biografen fick heta Rex och invigdes redan 1959. Eftersom det blivit nedgång i branschen var den till en början svår att hyra ut. Det fanns då redan 35 biografer i staden och TV:s inverkan hade börjat märkas.
Under sent 1960-tal utsattes Gamlestaden för stora omdaningar. Det geografiska läget, som gjort platsen till en naturlig vägkorsning sedan forntiden (här möttes treriksvägen med flera vattendrag), blev också dess olycka när bilismens utvecklades. Till satellitstäderna Angered och Bergsjön planerades en sexfilig autostrada med en stor cirkulationsplats och dubbelspårig snabbspårväg. För detta offrades från 1966 Gamlestadstorget och därmed raserades även de sista resterna av stadsbildningen Nya Lödöse.
Riksantikvarieämbetet beklagade saken, men gav sitt medgivande med "hänsyn till den stora allmänna betydelsen av trafikapparaten på platsen".
Runt 1.000 lägenheter och 25 industrier skulle offras för projektet. Dessa planer från 1965 hann förverkligas vid Gamlestadstorget runt 1973 och till viss del utefter Artillerigatan, men efter protester insåg stadsplanerarna att de felbedömt volymberäkningarna, och efter drygt tio år började de anpassa planen efter verkligheten.
Utöver trafikbygget och de omfattande rivningarna runt torget, som påbörjades i slutet av 1960-talet, så drabbades stadsdelen svårt av en pyromans härjningar i mitten av 1970-talet.
Idag är det svårt att föreställa sig att här en gång legat en av Sveriges mest betydelsefulla handelsplatser, med vida internationella kontakter. Svårt är också att förstå hur en så historiskt viktig plats kunde få skövlas med helt felaktiga beräkningar som underlag. Idag återstår knappast längre några kulturlager av Nya Lödöse, förutom eventuellt söder om Gamlestadstorget.
Flygbilden överst togs i september 1928, och den ovan tio år senare. På den översta kan man se att blivande Gamlestadstorget ännu består av odlingslotter. Den undre bilden visar att torget ordnats till en stor gräsplan med lekplats överst och nämnda stenplattor till vänster.