torpa Historia
Sävenäs koloniområde Sävenäs Säteri Torpa By Vidkärrs Gård Torpa Nordgård Torpa PersgårdKulturhistoriskt värdefull bebyggelse
Byn omnämns redan 1496 men som alltid med dessa tidiga omnämnandena så
får vi inte veta mycket mer än att det fanns en by med namnet Torppæ. Det
är först i och med 1550 års jordebok som vi vet att byn bestod av 4 gårdar
samt en äng.
Men själva namnet "Torpa" avslöjar att byn troligen har medeltida
ursprung. Bengt Pamp skriver i; Ortnamnen i Sverige (3:e upplagen 1971)
sidan 48"Sahlgren räknar med att namntypen kommit till Danmark och Skåne
senast på 800-talet. Till Västergötlad och Östergötland hade den hunnit
åtminstone på 1100-talet (enligt Hellberg redan före kristendomens
införande)."
Torpa by har undersökts av arkeologer!
När Göteborgs stad ville bygga om Torpaskolan så trodde man att det skulle kunna ske snabbt och enkelt. Men Länsstyrelsen slog larm och krävde att en arkeologisk undersökning först skulle genomföras. Någon sådan gjordes aldrig på 1940-50-talet då området bebyggdes. Då betraktades sällan medeltida lämningar som intressanta.
Resultatet av utgrävningen blev att man hittade spår av odling - bl.a. ett odlingsröse. Det var väntat då området odlats sedan medeltid. Troligen finns det fler spår i backen kring den nya idrottshallen.
Stora delar av byn köptes av Vidkärrs gård under sent 1800-tal och sedan av Säveåns AB. Slutligen såldes hela området till Göteborg stad.
Byn hade sin utmark i närheten av det som idag är Östra Sjukhuset. Däromkring låg också några torp.
Vidkärrs gård 5/8 mantal skatte. Tidigare var gården ett kronohemman.
Gårdens tidiga historia är mycket dunkel. Troligen låg gården under Torpa by under 1500-talet. Kanske var det så att någon av bönderna i Torpa flyttade ut till Vidkärr och på så sätt skapade en ny gård.
Senare låg gården under Hospitalet i Lödöse. År 1772 skatteköptes gården, d.v.s. bonden betalade en summa till staten för att få äganderätten till gården.
Några år dessförinnan hade det upprättats en beskrivning av Vidkärr. Då beskrivs gården bestå av två hushåll (bolekar). Det fanns inte någon skog på ägorna utan virke och bränsle måste köpas från Vättle härad. Jorden räckte inte heller till för försörjningen så även brödsäden måste köpas från annat håll.
Gården kom dock att växa under 1800-talet då släkten Qviding var ägare. Man köpte bl.a. upp flera av gårdarna i Torpa by.
Under sent 1800-tal blev Vidkärr med underlydande gårdar i Torpa
uppköpt av Säveåns AB. Detta bolag sålde sedan gårdarna vidare till
Göteborgs stad.
Lindroth, Hjalmar. Ortnamnen i Göteborg och Bohuslän II. Ortnamnen på Göteborgs stads område (och i Tuve socken) jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar. 1929.
Ortsnamnet Torpa är gammalt och omtalades redan på 1500-talet, då Torpa var en by. Ända till 1900-talet var Torpa, trots att majoriteten utgjordes av industriarbetare, till karaktären landsbygd. Det nya området Västra Torpa med centrumanläggningen Kaggeledstorget uppfördes på 1940-talet. Området blev när det stod klart snabbt en förebild för andra områden såsom delar av Lundby och Högsbo. År 1959 anlades Torpavallen. Fotbollsplanerna anlades på ett sankt område, vilket har satt sina spår i gräsplanens lutning.
Torpa 1946-49 var den grannskapsenhet som följde närmast efter Norra Guldheden. Också här byggdes ett torg, Kaggeledstorget, med butiker och bibliotek, en byggnad med centraltvätt och värmecentral och ett daghem inne i det trafikskyddade området. Läget var mindre centralt och exploateringen därför lägre. Husen är till skillnad från
funktionalismens lamellhus orienterade med fasaderna i norr-söder. Genom att husen placeras runt ett centralt grönområde bildas i 1940-talets anda mera slutna parkrum. I motsats till Guldhedens privata byggmästare byggdes hela Torpa av nybildade kommunala Göteborgs Bostadsaktiebolag. Nils Einar Eriksson och Erik Ragndal ritade en typisk folkhemsarkitektur i gult tegel med tydlig taklist, flacka sadeltak, enkla tvåluftsfönster och små burspråk/blomsterfönster. Lägenheterna är tvåor med treor på gavlarna, som har en liten utbyggnad. Torpaskolan, Erik Ragndal 1949, består av en två-vånig folkskola i tegel som innehåller en överbelyst samlingssal, använd också av föreningslivet, och en en-vånig, svängd, trappande småskola »i en för barnen fattbar skala« och med »en småtrevlig hemkaraktär«. Gamla Vidkärrs gård med Vidkärrsallén ligger kvar och har använts som fritidsgård. Litt: Byggmästaren 24-1951; Byggmästaren 4-1954.Text är hämtad från Boken Guide till Göteborgs Arketektur
Bokus
ett frälsehemman. Ett frälsehemman var befriat från skatt och var ett vederlag för
rusttjänst.
Staten donerade gården till lagmannen Göran Eriksson Ulfsparre i Råda år 1605.
På 1600-talets mitt övergick gården till den sedan 1200-talet kända Skotska släkten
Hamilton. Gården fråntogs statusen som frälsehemman 1696 och skattelades då.
Ägare efter släkten Hamilton var i tur och ordning;
* Murmästare Samuel Rank
* Boktryckare Johan Georg Lang
* Övervaktmästare C G Lossberg
* Brännerimästare Jonas Uddman (Bränneri = fabrik för framställning av bl.a. brännvin)
* Superkarg Anders Boethius
* Kapten Nikolas Blomcreutz
* Handelsman Zackarias Brandt
* Handelsman Henrik Ulffgren
* Grosshandlare Wennerberg
* År 1926 den 25;e maj köpte Göteborgs Stad även Torpa Nordgård.
Torpa Persgård
Den tredje gård som fått släppa
mark till Fräntorp var Torpa Persgård.
Huvudbyggnaden låg i närheten av Torpavallen och hade från början samma
ägare
som Torpa Nordgård.
År 1696, samma år som Torpa Nordgård skattelades blev gården utsedd till
bostad åt
prästen i Örgryte. Han flyttade dock aldrig dit då gården i stort sett
var obeboelig
p.g.a. att tidigare arrendatorer låtit den förfalla.
Den första som trots det dåliga skicket flyttade in i fastigheten var
komminister
Nyberg år 1840.
Gården iordningställdes först år 1862 av Anders Magnus Blidberg som var
vicepastor
i Örgryte. Han fick hjälp av ett par förmögna sockenbor med detta
arbete. Blidberg
bebodde gården till sin död år 1882, då den arrenderades ut.
Efter att Statens Järnvägar köpt in erforderlig mark för rangerbangården
såldes
gården år 1899 till Sävenäs AB.
Den 25;e maj 1926 köpte Göteborgs stad även Torpa Persegården och ägde
nu alla
tre gårdar som sedermera efter uppdelning bland annat blev
Fräntorp.
Gården bytte ägare fl era gånger under 1800-talet och en större träindustri anlades på 1870-talet.
Företaget lades ner 1947 och området övertogs av SKF. De flesta av industribyggnaderna revs på 1980-talet.
Gården omfattar nu en huvudbyggnad, två flyglar och rester av en park. Byggnaderna har troligtvis tillkommit i mitten av 1700-talet, men huvudbyggnaden förändrades delvis i slutet av 1800-talet. Då byggdes taket om och en veranda i två våningar tillkom. Huvudbyggnaden är i två våningar och har sadeltak. Flygelbyggnaderna är i en våning och exteriören har tydlig 1700-talskaraktär med brutna valmade tak och enstaka smårutsindelade fönster.
Den tillhörande parken finns med på en lantmäterikarta från 1769, där en struktur med två lindalléer, tre dammar, en bäck och en traditionellt uppbyggd och stor rektangulär köksträdgård kan utläsas.
En allékantad strandpromenad har funnits längs Säveån. Allén kan fortfarande anas av de minst 100-åriga askarna och kastanjerna på rad längs strandkanten.
Det finns även andra synliga spår efter parken, bland annat gamla lindalléer öster om huvudbyggnaden, troligtvis 200 år gamla.
En restaurering av byggnaderna genomfördes 1986-87 och lokalerna används nu av SKF för konferenser med mera.
Ett genuint affärsområde endast ett stenkast från centrum. Torget är
ett större köpstråk längs Redbergsvägens båda sidor. I Olskroken står ett
tjugotal butiksverksamheter till ditt förfogande med ett brett sortiment
av både dagligvaror och sällanköpsvaror, här finns en ovanligt stark
butiksmix för den köpsugne. Fisk och frukt & grönt handlar du hos någon av
de mysiga små fiskbodar som finns på torget. Du tar dig lätt hit med både
buss, spårvagn och bil på 5 minuter från city.
Välkommen till oss! /Företagarföreningen Olskroken
