Ugglums By

Ugglum är en av de tidigast bebyggda byarna i Partille socken och är den bland dessa som först finnes omnämnd i gamla handlingar.

Anledningen till byns tidiga bebyggelse är givetvis den, att den har ett högt läge i förhållande till närliggande delar av Säveådalen, varför marken härstädes redan på ett relativt tidigt stadium var torr och beboelig.

Bevis för byns höga ålder hava vi dels i de härstädes befintliga lämningarna efter forngravar, dels även i namnet Ugglum. Namnet skrevs 1346 och 1540 Uglem, 1550 Uglim, 1625 Uglom och i 1695 års jordebok har vederbörande, för övrigt alldeles riktigt, översatt det till Ugglehem. Förleden kommer nämligen av fågelnamnet uggla och slutleden är hem 'trakt'.

De första personer som finnas omnämnda som ägare till jord i Ugglum äro två av sin tids stormän nämligen västgötalagmannen Gudmar Magnusson och domprosten i Skara Bengt Johansson. Dessa kommo år 1312 i tvist om en ägolott i skogen mellan Ugglum och Fässberg. Senare namnes som ägare till en gård härstädes riddaren Magnus Gudmarsson, antagligen en son till ovannämnde lagman Magnusson. Att gården på den tiden ansågs betydande förstås därutav att den av honom såldes till inga ringare personer än konung Magnus Eriksson och hans drottning Blanka av Namur. I deras testamente, som är ett bland våra märkligaste medeltidsdokument och avfattades under kungaparets vistelse på Lödösehus år 1346, bestämmes att till det kloster som de och deras arvingar skola bygga i Vadstena skulle givas en mängd uppräknade gods och till deras grav mitt i koret i den blivande kyrkan skänktes gården i Ugglum, vars avkastning skulle användas till själamässor och underhåll av ständigt brinnande ljus.

Testamentet är för långt att här återgivas; den del som berör Ugglum lyder emellertid som följer:

"Sidasn giwum wi til warrse grift oc laeghurstad der (i Vadstena kloster) vara scal mit a gulwenu i korenom vart godz Tglem in Utlandum som vi hawum ratlicse både med köp oc skipte fanget af herras magnuse gudmarsyni med allom dem lunendum der til liggiac. ..."

I testamentet bestämmes vidare, att alla de präster som finnas i klostret skola vid konungens och drottningens årsbegängelse hålla själamässa och att de ljus som brännas över dem ej få vara bloss utan skola bestå av kronoljus, tillverkade av tre lispund vax.

Då i och med reformationen alla själamässor upphörde användes de för dylika ändamål skänkta medlen vanligen till andra kyrkliga ändamål. Det är därför antagligt, att det är den till Vadstena kloster skänkta gården som avses med den skatt som "Anders i Uglem" erlägger till Nylösses kyrkoherre år 1540, enligt Skara stifts kyrkliga jordebok för sagda år.

I den nämnd som Gustaf I sammankallade vid sitt besök i Nvlösse 1526 finna vi bl. andra bonden "Andor i Wgglem".

I 1550-års jordebok finnas i Ugglum upptagna som 8 hästars skattebönder "Thore i Uglum och Pedhr ibid" samt som 4 hästars skattebonde "And s i Uglim". Som kronobönder till 8 hästar nämnas "Lasse, And s och Lasse Thoresson" och "Erich i Uglim" var 2 hästars kyrkobonde. Slutligen fanns här en 2 hästars frälsebonde vid namn "Benctt".

Presidenten i Göteborg N. Börjesson namnes 1629 som ägare till en gård i Ugglum, vilken gård detta var omtalas ej.

Gå vi så till jordeboken för år 1680 finna vi här under skattehemman hela, "Anders Andersson, Swen Tönnsson och Feer Torckillsson", de två förstnämndas gårdar äro antecknade som 1/2 öde. Anders Andersson var skattebonde på halvt hemman och "Anderss Bengdtson, Anders Jöensson (på fryhet 1/4), Enckian Kierstin (1/4 öde) och Anders Börjesson (på fryhet allt)" voro kronobönder på helt hemman. På frälsehemmanet, som var förmedlat "Welb. Fru Anna Christina Peders-dotter", satt bonden "Hanss Bengdtsson".

Häradsting hava hållits i Ugglum åren 1585, 1604, 1620, 1625, 1630 och 1637.

Karta över Ugglums by upprättad vid laga skiftet 1850. Vägen som leder genom byn var då som nu Baggeliden. Högerklicka välj visa bild för större

På storskifteskartan av år 1766 finnas fortfarande 9 hemman angivna i Ugglum och dessas gårdar lågo alla tätt tillsammans på platsen för den nuvarande gamla byn med undantag av Korsängen, som låg mitt för Röliden, norr om landsvägen. Sotenäs, Bethala, Tillfälla och Brattåskärr m. fl. gårdar tyckas vara utflyttade eller nyanlagda i slutet av 1700-talet. Där dessa nu ligga var i seklets mitt ängar och skogsbackar.

År 1850 är den här avbildade kartan för laga skiftet upprättad. Vid denna tidpunkt voro en del gårdar redan utflyttade, men de flesta lågo ännu kvar i gamla byn. Utom bondgårdarna funnos då enligt handlingarna även "åtskillige backstugor och fattighus". Soldattorpen, som tidigare lågo inne i byn, flyttades på 1830-talet ut till Ugglum Hultet .

Under 1700-talet omnämnes flerestädes att innevånarne i Ugglums by då bedrevo köksväxtodling som biförtjänst och att de med god vinst försålde sina produkter i Göteborg.

År 1735 dömdes en del personer härstädes till böter därför att de försummat infinna sig på ett vargskall.

Ugglum Baggegärden var sedan 1684 till 1800-talets början posthemman. Den ägdes 1850 av Johannes Svensson, Hans Hanssons sterbhus, Hans Månsson och änkan Greta Jakobsdotter. Enligt 1881 års roteringslängd var gården roterad vid Göteborgs stads soldatkompani till 1/4 andel i roten n:o 6. Nu äges gården av Karl Joh. Stens arv. och Sävedalens Tomtaktiebolag m. fl.

Ugglum Björsegården ägdes 1850 av Lars Andersson, Petter Andersson, Johan Heljesson och Joh. S. Svensson. År 1881 var den roterad vid Göteborgs stads soldatkompani till 1/2 andel i roten n :o 7 och utgjorde stamrote med soldattorpet på ägorna. Huvuddelen av gården inköptes av Martin Johansson och styckades 1907 till villatomter av •vilka de Mesta nu äro bebvggda. Resten äges av A. L. Johansson-Sjöberg m. fl.

Ugglum Bråtegården, även i senare lid kallad Bethala, ägdes 1625 av Bengt Bryntesson l.illje på Jonsered men redan 1638 hade den bytt ägare då Lilljes arvingar ef ler faderns död sålde gården till riksrådet Åke Hansson Ulfsparre till Broxvik (d. 1657).

År 1707 ägdes den av landshövding von Falkenberg (d. 1709) men är 1713 antecknad som öde. År 1730 är major von Koppen på Partille stom antecknad som ägare.

År 1850 äges den av I. Bengtsson, vilken uppförde nuvarande mangårdsbyggnaden därstädes samt anlade brännvinsbränneri i den östra flygelbyggnaden. Den västra flygelbyggnaden var ursprungligen uthus, men omändrades sedermera till bostad.

Rörande uppkomsten av det egendomliga namnet Bethala eller Betala har jag hört uppgivas'av-gamla män i orten att det skall hava kommit av bet- och -dala, emedan långväga bönder plägade beta hästarna därstädes då de foro till staden. Professor Th. Hjelmqvist räknar namnet som ett "imperativiskt" namn, en typ som ofta förekommer i namn på krogar o. d. (jfr. ex. Slintin).

I början av 1870-talet förhyrdes gården av nuvarande Gårda barnhem och åren 1875—1878 var den nyupprättade Göteborgs och Bohus läns folkhögskola förlagd härstädes.

Gården är av frälsenatur och var 1881 roterad till 1/4 andel i roten n :o 124 vid Marks kompani av Älfsborgs regemente.

J. Bengtson sålde gården till G. A.Setterborg. En kort lid ägdes den av Karl Bengtson på Frändtorp som sålde den till Axel Landström av vilken nuvarande ägaren, Sävedalens Tomtaktiebolag, inköpte den för styckning i egnahems- och villatomter år 1907.

Ugglum Högen ägdes 1850 av Helge och Börje Carlsson, Hans Månsson, Anders Pettersson, Sven Svensson och Börje Pettersson. Var 1881 roterad vid Göteborgs stads soldatkompani till ]/2 andel i roten n :o 5. Gården äges nu av Henrik Lindqvist, Lars Johan Anderssons änka och Joh. Aug. Karlsson.

Ugglum Mellangärden ägdes 1850 av Olof Månsson, Johannes Svensson, Johan Heljesson och änkan Johanna Andersdotter. Gården var 1881 roterad vid Göteborgs stads soldatkompani till 1/4 andel i roten n:o 8 och utgjorde stamrote med soldattorpet på ägorna. Äges nu av Sävedalens Tomtaktiebolag och O. B. Magnusson m. fl.

Ugglum Storegården ägdes 1850 av änkan Greta Jakobsdotter, änkan Katarina Andersdotter, O. A. Sandberg, J. L. Andersson och C. J. Sten. År 1881 var gården roterad vid Göteborgs stads soldatkompani till 1/4 andel i roten n :o 5 och utgjorde stamrote med soldattorpet på ägorna. Hemmansdelarna ägas nu av Aug. Anderson, Carl Andersson, fru E. Carlstein och fröken Olga Gustafsson m. fl. Den sistnämnda hemmansdelen bär namnet

Sotenäs

Brattåskärr ägdes 1825 av Per Svensson.

Namnet Sävedalen

Namnet Sävedalen är, i den inskränkta och lokala betydelse, som vi här mena, ett nytt namn, i det att detsamma gavs åt den hållplats vid statens järnvägar som öppnades för trafik härstädes 1917. Då förf. i egenskap av förslagsställare fått uppbära klander för att man ej i stället sökte giva något av traktens äldre by- eller gårdnamn åt den nya stationen, torde det tillåtas att med några ord förklara namnets uppkomst.

Före 1917 hade bygden sin närmaste järnvägshållplats vid Fräntorp i Örgryte socken, belägen nära en kilometer västerut från den nuvarande hållplatsen. I och med det den gamla hållplatsen nedlades diskuterades vid möten med ortsbefolkningen frågan om lämpligt namn på den nya stationen. Med tanke på att en trafikpunkt i allmänhet ger sitt namn åt den närbelägna trakten insågs till fullo frågans betydelse och flera möten avhöllos varunder, olika förslag framfördes. Det gamla namnet Fräntorp ansågs ur flera synpunkter olämpligt och numera omotiverat. Naturligast hade varit att välja namnet Ugglum, å vars ägor stationen var belägen, men detta lät sig ej göra på grund av befarad namnförväxling med andra orter (t. ex. Uggluras och Ucklums socknar). Så var även förhållandet med en del föreslagna äldre gårdnamn. Man måste därför helt enkelt göra ett namn och vad var då naturligare än att just namnet Sävedalen framfördes. Namnet förekommer eljest endast i vidsträcktare betydelse och den ifrågavarande trakten ligger ju i Sävedals härad, intill Säveån och vid den plats där Säveådalen är bredast. Då härtill kom att namnet Sävedalen tidigare ej förekom vare sig som järnvägs-, post- eller telefonstation beslöts enhälligt att föreslå detta namn, vilket också godkändes av järnvägsstyrelsen.

Sävedalens villasamhälle

Sävedalens villasamhälle är beläget på en del av Ugglums bys hemman. Den mark som först styckades och såldes till villatomter ligger mellan Sotenäs och Örgrytegränsen, på delar av hemmanen Bråtegården, Mellangärden, Baggegården och Björsegården. Det var Sävedalens Tomtaktiebolag och grosshandlaren Martin Johansson som läto ägostycka dessa områden 1906—1907. Försäljningen av tomter lades på en bred basis med en låg första inbetalning och därpå måttliga, månatliga avbetalningar, varför tomterna fingo god åtgång och det ena egna hemmet uppstod efter det andra i den natursköna trakten. Särskilt tät är bebyggelsen utefter de två långgatorna Bergsvägen och Källvägen, där nu de flesta tomterna äro sålda och bebyggda.

Senare började K. J. Stens arvingar att sälja villatomter på Baggegårdens mark, öster om Sotenäs och även här är ett stort antal villor uppförda. Vidare hava en del villor byggts vid Bräckeliden, i närheten av samhällets folk- och småskolor. Här ligger även ett missionskapell, uppfört av Sävedalens Missionsförening. Vid Baggeliden, längre österut, norr om Ugglums by, uppfördes åren 1917—18 ett antal villor av grosshandlare O. B. Magnusson och här anlades vägar och vattenledning. Han äger även villatomter utefter Baggelidens södra del, där under de sista åren ett samhälle håller på att växa upp på Ugglum Kullegårdens och Sörgårdens mark.

Det är emellertid att beklaga, att vid en del av de tidigare ägostyckningarna i Sävedalen ej tagits någon hänsyn till terrängförhållandena. De flesta trafikleder i de äldre samhällsdelarna hava upplinjerats på gammalt föråldrat stadsplanevis, med noggrannt aktgivande på räta vinklar och raka linjer, utan att man först undersökt möjligheten av att kunna i praktiken utföra ifrågavarande väganläggningar. Här finnas ex. vägar på kartan som om de utlades i terrängen skulle bli fullkomligt oanvändbara på grund av att de skulle bära rätt uppför branta berget.

Beklagligt är även att de flesta tomtförsäljarna ej sörjt för iordningställandet av vägar innan de börjat sälja tomter. Detta har man i allmänhet överlåtit åt köparen, vilket naturligtvis är alldeles felaktigt. Man kan på så sätt ej få en trafikled i någorlunda användbart skick förr än samtliga tomter utefter densamma äro bebyggda. Med avloppsfrågorna är förhållandet i allmänhet på samma sätt och vatten hämtas vid de flesta villor ur egna ofta otillräckliga brunnar.

Dessa och andra förhållanden hava gjort att befolkningen härstädes redan tidigt insågo, att man måste sammansluta sig för att tillvarataga de gemensamma intressena, och så bildades i februari 1913 en kommunalförening med följande stiftare: A. G. Cederlöf, Hj. Johansson, S. Nordqvist, C. Hellbourn, E. Juhlin och Erik Bergendahl (ordf. intill 1921).

Sävedalens kommunalförening har också under de gångna åren framfört och genomdrivit en hel del för samhället viktiga frågor såsom iordningställandet av några betydelsefullare enskilda vägar, för vilket rättegång måste öppnas, anläggandet av den nya hållplatsen (1917), anordnande av poststation (1918) och belysning av allmänna landsvägen från Bethalavägen till Baggeliden samma år m. m. Frågan om municipalsamhälles bildande, i och för möjliggörande alt på ett effektivt sätt ordna sundhets- och bvggnadsfrågorna, upptogs redan 1914 till behandling men har på flera offentliga möten och senast 1919 avslagits av ortsbefolkningen, emedan man fruktar för ökade skatter.

Samhällets eleklrifieringsfråga var under lång tid föremål för utredning inom föreningen och många olika förslag framkommo vilka emellertid alla strandade på svårigheterna att anskaffa härför erforderligt kapital. Så stod saken då genom kommendörkapten Will. Gibsons energiska ingripande den nuvarande elektriska anläggningen uppfördes vintern 1917—1918 och av honom skänktes till kommunen, vilken storartade gåva gör honom förtjänt av Sävedalens samhälles stora tacksamhet.

I samhällets olika delar äro uppförda omkring ett 150-tal större och mindre villor och innevånareantalet inom Sävedalens hållplats trafikområde år 1920 var omkring 1,000 personer. Trakten är synnerligen vacker med en omväxlande natur. Mellan de tätbebyggda villakvarteren ligga välmående bondgårdar med sina gröna åkrar och ängar, de högre belägna partien domineras av Soteberget och Kalkberget, vars sidor äro klädda med omväxlade barr- och lövskog, och upp mot dess högsta toppar, vilka bjuda på en vidsträckt utsikt ända ut till Vinga fyr i havsbandet, hava egnahemsbyggare slagit ned sina bopålar. Nere i den breda och bördiga dalgången rinner "Säveån den blå" och på motsatta sidan höjer Fjällboberget sina gråa hällar brant ur dalen.

I samhället finnas sju handelsaffärer av olika slag av vilka de äldsta äro H. Hanssons och J. Lundgrens.

Bland sevärdheter i trakten böra nämnas forngravarna i närheten av folkskolan, Rövargrottan i Källberget, Fröjas altare  samt Fräntorps vackra bokpark med egendomliga bergbildningar.

Puketorp

Puketorp är antagligen ursprungligen en nyodling från Ugglums by. Enligt en gammal sägen skall det hava varit en riddare Puke som givit gården dess namn. Hur härmed förhåller sig är svårt att avgöra, men gården finnes åtminstone ej upptagen bland tillgängliga förteckningar över Puke-släkternas gods i äldre tider. Det antagligaste är att förleden är puke i beteckningen 'hudavdragare' (garvare) och att den person som först odlade härstädes haft detta yrke som binäring.

I 1550-års jordebok står "Hällor i Puketörp" upptagen som 2 hästars frälsebonde, varför gården således redan då var av frälsenatur. Under 1600-talet var den i Oxenstiernska ättens ägo. År 1638 uppgives riksamiralen och presidenten Gabriel Oxenstjerna (f. 1586, f 1656) som ägare. I 1680-års jordebok namnes här under frälsehemman "Larss i Puketorp", och finnes antecknat att gården låg under greve Bengt Oxenstiernas ( f. 1623, död 1702) förmedling. Denne, som således ärvde gården efter sin fader, är känd som en skicklig diplomat. Han pantsatte gården till Conrad Axel Falkenberg (död 1688). År 1707 var kammarherre Joh. Gabriel Säck (död 1751) ägare till Puketorp och sålde gården 1733 till stadsbefallningsman Olof Aurell.

I storskifteshandlingarna av år 1788 är Puketorp upptaget som 1/2 frälsehemman och här bodde åboarna Johannes Löfgren och Lars Larsson. 1825 nämnas utom den senare som ägare Jakob Larsson och Arvid Johansson.

I 1881 års roteringslängd är hemmanet roterat vid Marks kompani av Älfsborgs regemente till 1/4 andel i roten n :o 119.

Nu ägas hemmansdelarna av J. A. Johansson, H. B. Karlsson och Berta Helgesson.

Text och bilder hämtade från Boken Partille Krönika av Erik Bergendahl

Danskarna

Detta var ingalunda första gången och inte heller den sista, som kungar möttes. Enligt sägnen, sagan, fastställdes i slutet av 990-talet ett "treriksröse", där de tre ländernas gemensamma gränser möttes. Kungarna den gången var norske Olav Tryggvasson, svenske Olof Eriksson Skötkonung och den danske Sven Tveskägg. Det blev ett skär i Göta Älvs mynning, som kom att kallas Lilla Danmark, "kölbekant" för många seglare på grund av intilliggande Danska Liljan. Hjälp fick man i brev från Påven men till vad nytta? Detta var troligen år 999. Något år därefter i slaget vid Svolder besegrades Olav Tryggvasson av Olof Skötkonung och Sven Tveskägg.

Det kom att dröja ända till slutet på 1200-talet, innan vårt land hade fri förbindelse till Västerhavet. Säveåns dalgång och det då omfattande Örgryte kom att bilda det, som vi kallar Kilen mot Kattegatt. Det blev av enorm betydelse för trakten, för hela vårt land. Älvsborg började befästas. En ny tid randades. Men det betydde inte slutet på de ständiga krigen. Ånej. Danskarna återkom ideligen och ville förena, för all framtid sina riken Danmark och Norge genom att sammanbinda Halland med Bohuslän. Först efter freden i Brömsbro 1645 omfattade kilen häradena Ale, Askim, Bollebygd, Flundre, Hising, Sävedal och Vättle.

1260. Sverige får den kil mot Kattegatt, som tillkom efter överenskommelse mellan vår kung Valdemar och den norske kungen Håkon Håkonsson. Gränsen mot Halland kom att gå i Flabäcken, strax söder om Kållereds kyrka. Vi fick även en del av Hisingslandet på västra sidan av Göta älv.

1570. Det Nordiska sjuårskriget avslutas med freden i Stettin. Danmark hade erövrat bl.a. Älvsborg. Sverige skulle till Danmark betala Älvsborgs lösen.

1613. Freden i Knäred var dyr. Danskarna ställde hårda villkor, ännu en Älvsborgs lösen. Sverige fick ställa Älvsborg och sju härader i pant och tvingades lösa dessa med en million riksdaler. Det var värdet av flera års skördar av råg.

1645. Efter krigen 1643 - 45, bl.a. Hannibalfejden, slöts fred i Brömsebro. Sverige fick Ösel, Gotland, Jämtland, Härjedalen. I vår trakt fick vi häraden öster om Göta älv och dessutom Halland på 30 år.

1658. Efter kriget 1657 - 58 mot danskarna, bl.a. Krabbefejden, slöts fred i Roskilde. Danmark fick till Sverige frånträda Skåne, Halland, Blekinge, Bohuslän, Trondheims län och Bornholm.

1660. Freden i Köpenhamn. Sverige fick behålla, vad som stadgades Roskildefreden men fick till Danmark avstå Trondheims län och mot rejäl betalning även Bornholm.

1679. Freden i Lund. Slut på krigen. Länderna förenades i sämja. Freden bekräftades med giftermål. De båda länderna skulle framledes stödja varandra mot yttre fiender.

Maten från Sävedalen

Staden Nylöse försågs med jordbruksprodukter från Säveåns dalgång. Den transporterades med föror på den tidens dåliga vägar. Men också, kanske hellre, på små båtar och pråmar från bl.a. Mellby med sina kvarnar och från Ugglums by, vars lästebänk, lastkaj, fanns nedströms järnvägsbron över Säveån på platsen, som en gång var järnvägshållplatsen Ugglum. Här fanns för c:a femtio år sedan en handelsträdgården, den sista resten av Ugglums bys öppna åkermark.

Vattenhålens våta väg 

Krogar fanns det gott om. Hade man gjort stadsbesök och kom från Drottningporten mot Ugglum, kunde man läska sig i flera vattenhål. Gammal karta visar, att vid korsningen mellan Alingsåsvägen och vägen från Kungälv och Gamlestaden mot Örgryte, fanns en krog vid kapellet S:t Olof. Det kallades Olskrogen, sedermera Olskroken. Krog och ölställe fanns även vid Redbergslid, Härianda, Torpa och Fräntorp. Hade man missat Bethala och Tillfälla, kunde man slinka in på Korsängen i Ugglum. Den låg vid norra sidan av vägen, mitt emot Röliden, där vi nu har östra rondellen. Vid Finngösa fanns en större krog. På en gammal karta från 1766 finns en byggnad, belägen vid nuv. plantskolans mangårdsbyggnad. Här skulle värdshuset Finngösa ha funnits.

Ugglum borde ha kvar namnet med sina synnerligen gamla anor. Namnet Sävedalen tillkom, då man skulle få en järnvägshållplats. Fräntorp ansågs inte så bra. Ugglum kunde bli förväxlat med Ucklum. Efter många funderingar och förhandlingar med de nya egnahemsägarna blev stationens namn år 1917 Sävedalen. Dock fanns under 1940- och 50-talen även hållplatserna Ugglum och Sävenäs. Den senare anlades för personalen vid SKF, som här hade sin södra fabriksport. Till en början sades Sävedalens villasamhälle vara en del av Ugglum. Numera benämns hela samhället Sävedalen.

ur Ugglum mångtusenårig by i Säveåns dalgång blev Sävedalen av Åke Tersman.

Sävedalens Cykel & Motor

1926

John matar familjens hönor.

John Magnusson föddes i Norra Sanne, Bohuslän. 

      Tyvärr vet jag inte vilket år John kom till Göteborg. Tror det var runt 1944. Började på mekanisk yrkesskola i Mölndal. Arbetade ett tag på Sandén Frukt - Banankompaniet. Var anställd på  Jonsereds Fabriker  under mitten av 1940-talet, framtill 1948.      1948 När John Magnusson tog anställning i en cykelaffär 1948 fanns det sammanlagt fyra cykelfirmor utmed Göteborgsvägen i Sävedalen. Det var andra tider då och behovet av cykelreparatör var lika stort som dagens behov av bilmekaniker. Men tiderna förändrades snabbt och efter åtta år hade John köpt upp samtliga firmor utmed vägen och grundar Sävedalens Cykel & Motorverkstad.        

Gun och John tar sig en promenad utmed Göteborgsvägen. Där dom står ligger idag Bilia Sävedalen. I bakgrunden till höger om John, ser vi Nya Järn Affären. Kortet är taget i början på 50-talet.

  1953

Gun och John får tillökning, sonen Frank.    

 1956

Familjen utökas med ytterligare en son, Thomas. Familjen bodde vid detta tillfälle på Gamla Kronvägren 17 B i Partille.

 1956

Detta år grundade John Magnusson, Sävedalens Cykel & Motorverkstad. Huvuddelen av sortimentet bestod av cyklar, mopeder och reservdelar . Även ett litet sortiment av sport artiklar. Naturligtvis fanns det också en serviceverkstad. Folk uppskattade Johns tjänster och verksamheten växte.

Den första logotypen.

John tyckte mycket om bilar, ovan en av alla bilar som han ägt. Jag tror han vid något tillfälle sa att han hade haft över 30 olika bilar.

 1956

John, Gun, Frank, Lisa och Arne

John och Gun var också delägare i en kiosk utmed gatan. Han hade den ihop med sin syster Lisa och hennes man Arne. Den låg där Triumf Glass i dag ligger, det glasscafe som Anders Muntzing driver.
 

Detta var en riktigt mysig kiosk utmed Göteborgsvägen.
 

 1961

Familjen utökas med en liten dotter, Eva.        

 1962

John och Gun köper ett hus på Återvägen 4 i Sävedalen. Från en liten "två-rum-kök" till ett eget hus. En trädgård med massa fruktträd, gräsmatta, trevåningar, garage och en massa annat. Detta var riktigt stort för oss alla.    

 1963

Nu fick Eva en liten docka att sköta om, systern Karin föddes detta år.            

 1970

John, Frank och Thomas utan för Sävedalens Cykel & Motorverkstad. Firman låg vid denna tidpunkt på Göteborgsvägen 46. I dag ligger Scruples i dessa lokaler.        

 1974

Butiken på Göteborgsvägen 78 har blivit för liten. John letar efter större lokaler. Konsum skall lägga ner sin verksamhet i Sävedalen, John köper då denna fastighet. Verksamheten utökas nu med ett komplett sortiment av sportartiklar.
Detta var kommunens första sportbutik. Grunden till detta sortiment stod sönerna Frank och Thomas för, tillsammans med Johns kusiner Mats och Dan Andreasson som drev, Mats Sport i Kortedala. Mats Sport skulle vid denna tidpunkt flytta till Backaplan och ändra på sitt sortiment i den nya butiken. Dom hjälpte till med att starta upp Sävedalens Cykel & Sport. Mycket varor köpes över från Kortedala till Sävedalen.        

 1974

    Så såg den nya loggan ut 1974 - Sävedalens Cykel & Sport.     

 1974

Lokalerna vi kom till var otroligt stora. Hela familjen hjälpte till med reparationen av den nya lokalen. Vi fick "sprida" ut alla varor så att det skulle se fullt ut. John, Frank och Thomas bygger sakta men säkert upp firman. Detta var en mycket rolig tid.    

 1977

Frank Magnusson
1953 - 1977

I början av januari, den 11, drabbas vi av en mycket stor förlust. Frank går ifrån firman vid 18.15. Det var sista gången, någon timma senare faller han ner död, på löpträning med sin fotbollsklubb. Hans liv gick tyvärr inte att rädda.

 1978

"Cykeln" tas detta år bort från loggan, för att bättre passa på klubbar som vi sponsrade. En logga som var lite mer "modern" vid denna tid punkt.        

 1980

Företaget ombildas nu från enskild firma till AB.         Nu läggs också en "skugga in på loggan.        

 1980

Vid denna tidpunkt börjar vi att sälja på postorder. Annonserar i följande söndagsbilagor, Expressen och Aftonbladet. Postorder var otroligt stort just då, och är det fortfarande. Vi in riktar oss på tre olika artiklar, "Adidas bad-sandaler", "Stiga bordtennisbord" och "Hanes T-shirtar".
Nu börjar tankarna på att vi måste ha ett annat och kortare namn på postorderförsäljningen.

Detta år startades firman SPORTAB.

 1984

Detta år inköps två butiksdatorer från Luxor i Motala. Den enda sportbutik vid denna tidpunkt som hade butiksdata var Sportex. Efter möte med dom beslutades att vi också skulle satsa på butiksdata. John och och jag, Thomas, åkte till Luxor i Motala för att se närmare på detta system. Jag tror att dessa två datorer med program kostade ca. 160.000:-, otroligt mycket pengar. Programvaran till detta butiksdataprogram finns än idag, fast otroligt utvecklad. Det var då vi kom i kontakt med Roland Richardsson på DETAB.    

 1984

I 28 år har John sålt mopeder, vi beslutar i år för att lägga ner denna varugrupp. Naturligtvis skötte John om servicen på alla mopeder som han sålt.    

 1985

      Detta år ändras loggan från 2-färgad till 3-färgad.

1997

Detta år startar vi upp Sveriges första sportbutik på Internet. Vi såg mycket tidigt att detta var framtiden. Vi börjar med några få artiklar för att sedan utöka hela tiden och till slut omfatta hela sortimentet. Allt ligger vid denna tidpunkt i två separata databaser, en för markbutiken och en för internetbutiken. Internet försäljningen ökar nu hela tiden.  

Loggan www.SPORTAB.se

 1999

Ägarbyte. Jag tar nu över över hela företaget.
John, Gun och min syster Karin jobbar kvar.
Min andra syster Eva, vill pröva på något nytt.        

 2005

John i sin verkstad.

John behöver hjälp i verkstaden. Ytterligare en från 3:de generationen börjar på firman.

Min son, Marcus börjar nu här på heltid.

 2005

Nu har InterNetförsäjlningen ökat så mycket att det är ohållbart att sköta denna databas manuellt. Skall vi finns kvar måste båda butikerna integreras. Vi lägger ut detta på DETAB som naturligtvis löser detta. Nu kopplas en webbyrå in, Webb37, Fredrik Karlsson och Christopher Ekstöm, för att ta hand om hela projektet.

Efter många månader kommer vi äntligen igång, lite barnsjukdomar kommer upp.

Det är en otrolig skillnad då man bara behöver arbeta i en databas.

Allt som sker i markbutiken sker också på vår internetbutik.

Nu tar vi bort www - endast SPORTAB.se

 2006 -

Den 4 mars somnade John Magnusson in efter en kort tids sjukdom. Han var på arbetet in i det sista. Saknad av otroligt många.       2007 - Efter nästan 23 år tar vi åter upp motorfordon i vår verksamhet. Nu säljer vi Scooter och lätta MC. Servicen gör vi i vår nya morderna service-verkstad. 

Detta händer snart

Bagaregårdens kulturhus

Fotboll

Qvidings premiär i superettan "återkomsten"

Härlanda tjärn

Barnens paradis i östra göteborg

Kålltorps fritidsgård

Skatås

Joggarnas paradis i östra göteborg med bland annat en milslinga som bjuder på fler naturskiftningar än man kan ana.

Kristinedal

Östra göteborgs allaktivitetspärla när det gäller all slags inomhusträning.

Våra erbjudande se nedan

Till dig som vill gå ut och äta

• Två för en

Beställ två varmrätter betala för en gäller måndag till torsdag och två personer Januari tom Mars månad 

• Surprise!

Tala om att du stödjer Kallebäckskälla och du får en överraskning

Ett genuint affärsområde endast ett stenkast från centrum. Torget är ett större köpstråk längs Redbergsvägens båda sidor. I Olskroken står ett tjugotal butiksverksamheter till ditt förfogande med ett brett sortiment av både dagligvaror och sällanköpsvaror, här finns en ovanligt stark butiksmix för den köpsugne. Fisk och frukt & grönt handlar du hos någon av de mysiga små fiskbodar som finns på torget. Du tar dig lätt hit med både buss, spårvagn och bil på 5 minuter från city.

Välkommen till oss! /Företagarföreningen Olskroken